Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förste man, till “Nisse Pedersson, hvilken detsamma
upplät till Albrecht Styke.“
Grefve Hans, som var en mäkta ståtlig och
välbe-prydd herre, så att t. ex. hans guldhalsband “var helt
öfversatt med jouveler“, omkom år 1434 vid Skäggenäs,
då konung Erik där led skeppsbrott på resa till
Stockholm, sedan han i Kalmar plundrat S:t Britas
tillhörig-heter. Då de öfverfulla båtarne i stormen och
mörkret började sjunka, och konungens galeja “Rosencrantz“
var den enda som förde lyktor, sökte flera drunknande
rädda sig på densamma. Grefve Hans var så nära
räddningen, att han redan med bägge händerna fått
fäste i kungens båtkant, när en man på båten i kun
gens närvaro högg dem båda af honom.
Liksom Eberstein var äfven Btilow en högförnäm
släkt, ända till vår tid väl känd i Danmarks och
Tysklands historia. Släkten kom år 1314 från Mecklenburg
till Danmark.
Fru Ermegard som dog före sin andra man begrofs
hos sin första man Knut Bosson, i Bo Jonssons graf i
Vadstena. På hennes grafvård står öfver
vapenskölden — 14 besanter af guld i fem rader i blått fält —
följande inskription: “Armegardis te sequitur tua nupta
Kanute“. — D. v. s. Ermegard, din brud, följer dig, o
Knut!“ (Denna grafskrift citeras i en uppsats af Prof.
L. F. R. Läffler i Personhistorisk tidskrift 1905, n:o 5,
som bär namnet “Gammal kärlek rostar icke.)
Vinäs ärfdes efter Ermegard af hennes son Bo
Knutson. Denne anförde Tjustboarne då de 1436 intogo
Stäkaholms slott1) från konung Eriks höfding och f.d. kam-
*) Sivers Västerviks stads historia, pag. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
