Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryseruns socken - Fogelvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hos konungadottern syntes ej stolthet och löje eller
sorg, utan sinnesro och andakt då hon mottog dräkten.
Men då hon förtroddes abbedissan, ville hon skynda ur
sin iaders armar och komma till systrarna, som stodo
inne i klostret, och hon lade i dagen längtan och lust
att inträda i klostret“.
Vi finna af dessa utdrag ur Vadstenaboken hur Karl
Knutsson hyllade sig till detta kloster och där sökte
hjälp och ro undan lifvets stormar för sina kära och sig
själi.
Hans fiender voro för många och för stora och han
själf för ridderlig och på samma gång obetänksam för
att kunna besegra dem. Han retade äfven de mäktige
andlige genom att fordra inskränkning af testamenten
till kyrkor och reducering af till kyrkan förlänta gods.
Två gånger blef Karl från tronen fördrifven, men
tredje gången han vunnit kronan, fick han behålla den.
Då han första gången flydde till Danzig, lämnade han
stora skatter kvar i Sverige. Af “den dråpeliga skatt
han hade med sig“, skrifver Olaus Petri, “lämnade han
en stor summa i guld åt de preussiska riddarne“.
Detta åt staden Danzig år 1458 gifna lån utkräfde
sedermera konung Karl XII till kapital och ränta år 1707
och lämnade det åter till Karl Knutssons arfvingar
Gyl-lenstjernska familjen. *)
Sin sista landsflykt tillbrakte Karl på Raseborg i det
Finland, där både hans far, hans morfar och han själf
under många år vistats och verkat.
*) Svenska folkets historia af Geijer. Del 1, sid. 248.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
