Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryseruns socken - Hornska familjen på Fogelvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behag och vördnadsbjudande hållning samt bådas ädla
tänkesätt fängslade betraktarens blickar. I denna
mutornas tid framstod deras omutlighet i bjärt motsats mot
samtidens. “Han kan ej mutas, om man ock bjöde berg
af guld“, skrefvo de utländska sändebuden till sina
monarker.
Horns stora rikedom och höga samhällställning gjorde
hans hus lika lysande som af gäster eftersökt. Också var
hans bord alltid försedt med lediga platser för objudna
gäster.
Gammal svensk gudsfruktan, sådan som brukats i de
två sista Karlarnes tid, bodde i båda makarnes hjärtan.
Morgon- och aftonandakt hölls med allt husfolket och
det äfven om onsdagarne, ehuru de Hornska salongerna
dessa dagar stodo öppna för gäster af flera slag, däribland
främmande sändebud och höga ämbetsmän ej voro de
minst talrika.
T. o. m. då Horn satt i rådet, och klockan enligt
tidens sed klämtade tio eller fyra, stod han upp och
gjorde en kort bön.
I sin vagn medförde han penningepåsar till
allmose-utdelning under färderna.
Naturligtvis sågo hans fiender häri en anda af
skrym-teri och sparade ej hån och gäckeri.
Men hos Horn sammanstämde lära och lif. Hans
ömhet mot de sina, hans godhet mot fattiga af alla slag,
mot gamla officerare, t. o. m. mot en kunglig anförvandt
af ätten Vasaborg, som han under många år gaf
underhåll, hans ärliga mod att för Karl XII öppet framlägga
rikets nöd och att senare, kung Fredrik till trots, säga
sina tankar om ovärdiga gunstlingar och mätressvälde,
äro vackra vittnesbörd om hans fasta karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
