Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryseruns socken - Hornska familjen på Fogelvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnes på vänstra kyrkomuren ett brunt epitaphium af
marmor, som bär hans namn och är ett verk af Gustaf
Horns beskyddande välvilja mot en ringa vän.
Västra flygeln vid Fogelvik kallades kyrkflygeln, ty
där var en välförsedd kyrka inrättad.
Gustaf Horn försummade dock ej socknens herdar
för sina privata hofprästers skull. Men till predikanterna
vid Fogelvik fingo äfven Tryserums sockenmän bidraga
med gåfvor af ostar.
Vid stora fester bjöds alltid Tryserumsprosten till
Fogelvik.
En gång när prosten kom dit med ett par magra
hästar för sin skröpliga vagn, stod grefve Florn i fönstret.
Kanske kom prosten några minuter senare än den
minutiöst punktlige generalen önskade.
Allt blef emellertid fröjd och gamman. På nattsidan
åkte prosten hem och förvånade sig mycket öfver hästar
-nes ovanliga snabbhet. Ännu mera förvånad blef han
följande morgon, när hans kusk kom in med en tung säck,
hvarur han framtog två hästhudar. “Se här hvad
generalen sändt till minne af prostens gamla hästar“, utlät
han sig. “Generalen lät skjuta och flå dem medan
prosten var hos honom, och så skänkte han i stället de nya
präktiga hästarne till ett minne af en angenäm dag“.
Horn tyckte om skämt och skonade ingen, då han
var i skämtlynne.
En gång hörde han prosten hålla en riktig s. k.
svaf-velpredikan. Efter gudstjänsten dinerade prosten med
grefven på dennes jaktslott Hvittvik. “Hör du“, sade
grefven, “du, som är så hemmastadd med potentaten där
nere, du kan väl berätta mig hur han ser ut?“ D. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
