Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryseruns socken - Hornsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i bredd, för hvilka alla mötande fingo vika i diken eller
hvart de ville, så kommo vagnar med uppvaktning och
betjäning, en vagn med drottningens kök och dess
tillbehör och en med hennes säng och garderob. Forna
s. k. kungsskjutsar voro de skjutsskyldige böndernas
förfäran. Deras arma hästar framdrefvos med de tunga
vagnarne i en så stark fart, att de ofta däraf ledo men
för lifvet och kanske också ibland stupade. Däraf har
ordspråket: “Det är hett när badstu’ brinner, men detta
är dock krösamos mot kungaslquts“ uppkommit.
På Hornsberg blef hvarenda vrå upptagen, och de
egna innevånarne, värdinnan inberäknad, fingo logera i
kontor och garderober här och där.
Efter en utflykt till Fogelvik, som drottningen med
intresse besåg, återreste hon efter ett par tre dagar till
hufvudstaden.
Grefvinnan Posse dog under ett besök på Claestorp
år 1879. Det porträtt af henne som pryder dessa blad
togs s. å. under hennes vistelse i Stockholm. Hon var
då 78 år och väckte mycken beundran för sitt ännu
ungdomliga och älskvärda väsen.
Från Stockholm och Claestorp fördes stoftet till
Hornsberg och mottogs med varma tårar af alla dem för
hvilka hon varit som en mor.
Begrafningen var ståtlig genom den långa
processionen af vagnar och klädsel längs vägen. 6
befallnings-män från de olika gårdarna buro den afhållna matmodern
ut ur det gamla hemmet och nedsänkte henne sedan i
grafven bredvid den för många år sedan bortgångne,
men alltid saknade maken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
