Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryseruns socken - Snällebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berättade om Maria Stuart och reciterade: Adieu,
charmant pays de France m. m. — då var jag bedårad —
och ångrade aldrig det “påflugna“ tilltaget att söka upp
det af alla förhånade originalet för att kanske le af löje
— och finna en själ, som en gång förlorat mycket af
sina idealer, men behållit sig själf bakom den enklaste
förklädnad som skydd.
Jag for från Valdemarsvik fjorton dagar efter
Snälle-bo-färden och skref dessförinnan en långt bref till den
gamle herrn, hvarpå jag fick några ord till svar jämte
det goda rådet: “att bli så klok, att någon bra karl ville
gifta sig med mig“.
Att detta råd till punkt och pricka åtlyddes, intygas
af förf. till denna bok.
Den gamle på Snällebo försökte alltjämt att låta
militarismen gå i par med landtbruket.
Hans forna uniformer, med bälte eller rep omkring
lifvet, nöttes samvetsgrannt ut i helg som socken, och
storstöflarne voro alltid på. Men om nätterna låg han
spritt naken mellan sängens fällar.
Arbetet på gården började på minuten. Var det
kör-dagsverken af ena eller andra slaget, som skulle utföras,
uppställdes först alla vagnar i räta linjer, sä räta att,
om en vagnsstång sköt något framför den andra, den
genast jämnades till samma längd, hvarpå utryckningen
skedde samtidigt och i jämn takt.
Var det slätter, ordnades arbetarne i rät linje och
höjde liarne på en gång, då kaptenen kommenderade:
Ett, tu, tre — hugg i!
Men innan man började någon slätter, hade kaptenen
förut dagligen åkt ned till sin gård Grännäs för att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
