Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan år 1313 omtalas, huru Folke Ulfssons hustru
Ingrid Larsdotter från Söderköping gaf testamente af 2
mark till kyrkan i Ed.
Först med år 1523 begynner riksarkivets registratur,
och där finnas under Gustaf I:s tid flera bref om Tjust.
Hvad nu själfva Eds kyrka och socken angår, så har
man därom i Eds kyrkoböcker och ej mindre i den s. k.
Eds prostegårdsbok rika anteckningar att finna.
Kyrko-herdarne i Ed, synnerligen Olaus Brandt samt Nikolaus
Vigius d. ä. och d. y., hafva ej försummat att där
uppteckna, hvad som för församlingen kan vara af intresse.
Ed nämnes som egen socken redan år 1313“.
* Om den första kyrkan veta vi ej mera än hvad
stenarne kunna säga oss.
Fem fot mäktiga restes murarne till den kyrka,
som här fick korsets grundplan. Af flata block blefvo
de jämna, block, som med oändlig möda släpades från
bergen och åsarne i nejden. Men när man så skulle
bygga portar på kyrkan, dugde ej gråstenen till de
hvalf, som dessa tarfvade. Af kalksten från Öland —
kanske Gottland — danades deras inramning; samma
material blef användt till att inkoppla korväggens
tre-kopplade spetsbågsfönster. Att hvälfva taket mäktade
man ej, enkelt bjälklag fick duga. Så blef hon då
färdig. När? Sakristidörrens tympanonanordning tyder på
1200-talet, Birger Jarls och de första Folkungarnes tid,
men kanske skref man 1100, när herr biskopen i
Linköping i mitra och krumstaf, med vigdt vatten och latinska
böner, gjorde huset, som småländska bönder bygdt af *
* Yngve Brilioth, Västerviks Veckoblads julnummer 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
