Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
Altarlösen i prästgärdarne och gifves mest penningar
20 stylver, 2 dir högst. Torpare och andra fattiga 2
mark Rmt.
Altarlöset är i Capellet betalt i prästgården intill år
1708 och 1709, dä var här i landsorten en dyr tid, att
sockenfolket intet hade att göra altarlösen med, efter
största delen togo sin spisning på Öland för penningar,
var därföre min Antecessor så god att intet strängade
dem därmed, utan lät sockenfolket betala Altarlöset med
20 styfver, därigenom sen när god tid vardt igen och
församlingen märkte hvad profit hvar och en hade af
Altarlösens behållande, kunde Pastorn hvarken med ondo
eller godo få prästsedlarne, utan gifves 20 styfver, högst
2 dir, de fattiga 6 mark.
Altarlöset efter denna ortens sedvanlighet var sådant:
2 stora kakor af 1 skäppa mjöl, Såfvel 1 fåralår eller
fårabog, flera en gädda, därjämte en ost eller af mjölk
en kläseost eller ostkaka. Äfvenså 2 vispekakor eller
2 ... * och 2 kringlor. Detta betalas intet med 20
styfver efter markegångstaxan, utan kanske med 3 dir eller
40 styfver. Nu är den mestledes sin kos både för
Pa-stores och Comministrar.
N. B. När unga hustrur, nygifta, nästa söndagen
efter midsommardagen höllo sin kyrkogång, gåfvo de
ett halft altarlösen, efter hvad som förmält är, med ett
par strumpor nya pä. Item så mycket fick
Commini-ster, det har höga Öfverheten aflagt, att slik
kyrkogång-intet nu vanligen sker. Är också den lilla inkomsten
alldeles borta.
* Oläsligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
