- Project Runeberg -  Boken om Tjust / Tredje delen. Omarbetad och tillökad. 1922 /
109

(1907-1928) Author: Ada Rydström With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olaus Vigius gjorde på Vinäs iör att anställa husförhör.
Angående detta besök finnas relationer af bägge
parterna. Grefven var en ovan skribent och hade under
sin långa vistelse i Tyskland glömt att riktigt behandla
sitt modersmål. Därför använde han i regeln sin
bokhållare som sekreterare och nöjde sig med blotta
namnunderskriften. Men denna gång ville han själf
egenhändigt ge luft åt sin förbittring och skref (den 6/12 1733j
ett långt bref till Olaus’ fader, kyrkoherden Nils Vigius,
i hvilket han använder allehanda skällsord och
våldsamma utgjutelser. “Ehuru på Vinäs“, började han, “icke
fanns mer än en piga, som kunde förhöras, sändes denne
dristige och mer än oartige person till Vinäs“ för att
förarga honom i hans opasslighet.

Då denne kom till Vinäs, uppförde han sig som en
“ovettig dragon“ och satte hästen borta vid trädgården
bakom gärdesgården. Sedan var han nog djärf att
praktisera sig förbi rätta husporten, där “främmande folks
ingång är“, och hade den dristigheten “värre än hos en
torpare“ att gå dumdristigt till köksdörren oanmäld.
Ehuru grefven lät säga Olaus att gå till bokhållaren,
blef han stående “som en tiggare“, tills han ännu en
gång blef befalld att gå därifrån. Utan att framföra
någon hälsning till grefven efter sin skyldighet, “rände“
han då upp till bokhållaren, satte sig som en
“mantals-skrifvare“ att uppteckna personerna i huset, liksom vore
han på det “argaste torpställe“ och som “grofvesta
torpdräng, som aldrig lärt hut eller höflighet“. Vidare
klagade han öfver att han måste “springa öfver deras
(Vigiernas) tveäggiga oförskämda tunga på alla
ölbänkar“. Han slutar det ovettiga brefvet med de orden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:28:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omtjust/3-2/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free