Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lovisin, gift med Katarina Lenström, lärftkrämaredotter
irån Stockholm. Ilon ägde Kråkvik år 1695; det är
obekant huru hon fått det.
Dessa makars son, öfverstelöjtnant Lovisin sålde år
1719 Kräkvik, sedan han förut pantsatt det och Åslevik
m. m. för 1,000 daler silfvermynt till
Gustaf Abraham Piper, hvilken bodde på Gräntzö.
Han hade varit med om vinterkampanjen i Ukraina, blef
där fången, men utväxlad och hemkom 1716. Deltog
äfven i 1718 års fälttåg i Norge. Var slutligen
lands-höfding i Österbotten och dog 1761. Men år 1721
bör-dades Kråkvik och Åsvik af krigsrådet och
landshöfdin-gen m. m. Gustaf Palmfeldt såsom varande gift med
Anna Lovisin, dotter till Erik Lovisin och Katarina
Lenström. Säteriet med hela godset stod i nio år, till dess
Piper blef ägare, i pant hos inspektören Magnus Maville
och hans son Sebastian i Västervik.
Krigsrådet m. m. Palmfeldt med familj tycks på
1720-talet hafva bosatt sig på Åsvik, ty krigsrådet skriiver
i bref till kyrkoherden Nils Vigius, dateradt Åhswijk 16
juli 1725, och tackar för dennes artiga välkomstbref till
orten.
Vigius hade år 1724 klagat, att Åsviks bönder och
torpare ej göra dagsverken som förr till kapellkyrkan
eller lämnade materiel tiil denna, som då stått i
uppbyggande väl sina 30 år.
Genom sin inspektor svarar Palmfeldt: “Jag har
ka-pellanen på mina ägor, där vedbrand tages liksom
mulbete för hans kreatur och åverkan af hans folk på
skogen“. Palmfeldt, som funnit kyrkoherden ovillig att gå
sina ärenden, låter saken tillsvidare bero.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
