Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arrenderades af baron Knut Lejonhufvud. Men 1891
sålde Åsviks dåvarande ägarinna, Axel Fleetwoods enda
efterlämnade barn Elisabeth, sedermera gift med
general Karl Toll, gården till godsägaren Karl Lybeck på
Vindö. År 1900 köpte Karl Lybecks son och sonhustru,
kapten Thore och fru Märta Lybeck, född Uggla, det
gamla stället.
Åsviks hufvudbyggnad blef af baron Fleetwood på
1870-talet ytterligare ombyggd och moderniserad, men
bortsedt från denna omvandling, har Åsvik ännu sitt
gammaldags utseende af landtligt lugn och trefnad
orubbadt, ett utseende som genast varseblifves af den
besökare, hvilken har sinne för dylika alltmer
försvinnande egenskaper.
Kanske är det drömmen om den stora lycka och det
välstånd, hvilket väntar denna gård, som gör att den
har ett så ljufligt lugn öfver sig! Drömmen om dolda
skatter, som en gång skola göras fruktbärande, när
nyckeln till deras skattkammare väl är funnen!
I början af 1800-talet, då ännu ej alla
naturgudom-ligheter förjagats från våra trakter af ångbåtars och
järnvägars ånghvisslingar, då inga elektriska trådar ännu
genomfarit skogarnes djup, och den mänskliga odlingen
ännu var inskränkt inom giina områden, skulle den
unge Sven Månsson från Sandviken på Åsvikslandet en
dag ro öfver till Väländebo på andra sidan viken.
Utkommen en bit från strand, anropades han af en fager
grönklädd kvinna, som plötsligt kom fram ur
skogsbry-net och bad om båtskjuts. Sven såg och förfärades, men
skyndade sig att stryka båten baklänges till stranden.
Den okända steg lätt i båten och satt tyst, lekande med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
