Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odensvi kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trappor bygdes upp till klockorna; förut ringdes
klockorna i dessa staplar med tåg från marken.
År 1705 gjorde Johan “Orgemakare“ en orgel åt
kyrkan enligt kontrakt på 500 dir.
Så behöfde nu Odensviboarne orgelnist till sin nya
orgel och fingo följande år en dylik i “Monsieur“ Johan
Widelius, som på prof antog denna syssla, som han till
församlingens belåtenhet skötte från påsk till
midsommar. Olyckligtvis lyckades han dock icke att äfven
förvärfva dåvarande mäktige sockenherres, excellensen,
grefve Gabriel Falkenbergs ynnest, hvadan han måste
afträda embetet utan att kunna pretenderá någon
ersättning för den förflutna tjänstetiden. Församlingen
tyckte dock synd om honom och, efter hans egen
ödmjuka anhållan, bekom han 10 daler af kyrkomedlen för
att kunna köpa sig ett par — skinnbyxor.
År 1711, under landets stora nöd efter de förödande
krigen, måste Odensvi kyrka, liksom alla andra kyrkor,
försträcka kronan medel ur sin kassa så mycket som
möjligt, och lämnade kyrkan 560 daler och 8 öre, likväl
såsom lån och icke som i kung Göstaffs tid som en
veritabel kyrkoplundring. Det dröjde dock ända in på
1720-talet innan kyrkan, åtminstone delvis, fick sin
fordran likviderad.
År 1714 led kyrkan takdropp på norra muren af
tornet och väster om “stora steenpelaren“, som lagades.
År 1728 fick bildhuggaren för sitt arbete 312 daler,
men hvad konstverk han då högg, uppgifves ej.
Förmodligen gällde det altarprydnaden eller predikskolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
