- Project Runeberg -  Boken om Tjust / Fjärde delen. 1910 /
103

(1907-1928) [MARC] Author: Ada Rydström With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odensviholm - Granscbouflska tiden 1769—1839 - Lagman Granschoug i kretsen af de sina och som den patriarkaliske jordrotten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från gästgifvaregård till gästgifvaregård. Hunna till
Dalhem, 1 mil irån Odensvi, möttes de af
Odensviholms-kusken med ekipage från lagmannen och hälsningar att
“herrskapet“ skulle själfva möta vid Vabo stora backe,
strax bortom Odensviholm. Väl uppkomna för
densamma sågo de lagman stå däruppe omgifven af en
skara släktingar. Med en väldig silfverbägare, fylld af
skummande champagne, i handen hälsade han dem
välkomna med ett hjärtligt tal. Under glädjen och
rörelsen glömde den unga fru Carleson att presentera sin
medföljande bror löjtnant Wallerius. Denne tog då sin
tvååriga lilla systerdotter på armen, steg fram, gjorde
djup reverens och sade: “då ingen annan gör det ber
jag att få presentera mig själf: löjtnant vid Nerkes
regemente, hygglig karl, sångare, dansör, kurtisör och —
barnpiga!“ Lagman skrattade belåtet och svarade: “det
var en ung man efter mitt sinne. Du ska’ få kalla mig
morbror eller farbror eller hvad du vill’“ Och
vänskapen var beseglad! De unga fingo i allmänhet säga
morbror eller morfar och åtnjöto liksom barnen lagmannens
särskilda gunst.

Hvarje söndagsmorgon fingo barnen spatsera in till
morfar i hans innersta rum, som annars ej var
tillgängligt. Carl Cederbaum, som var morfars synnerliga
favorit, brukade då gå fram till en liten låda som stod
på bordet därinne. Så knackade han ett par gånger
på lådan och sade: “är någon hemma?“ Fanns det
några karameller hemma, delades de då ut från lådan efter
noggrann beräkning, att hvar och en fick lika. Var
karamellförrådet slut, sade morfar: “det blir en annan
gång!“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omtjust/4-1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free