Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wennerbergska grafuen - Wennerbergska grafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandring på Gottland sommaren 1890, där en
nervfeberepidemi då gick, kom han, däraf smittad, till Gransjö,
insjuknade där och dog. Vid hans dödsbädd sågo
för-äldrarne första gången dotterns hem, där de sedan voro
nästan årliga gäster och där Folkes graf var målet för
deras aftonpromenader.
I det enkla landtlifvet trifdes statsrådet Wennerberg
väl. Klädd i en bekväm lös rock med en trädgårdssax
i fickan, gick han i trädgård och park vid Gransjö. Där
klipptes och rätades träd och buskar. Hvad som var
knotigt och förkrympt blef borttaget, vackra utsikter
öppnades och hviloplatser ordnades. Den gamla
trädgårdsmästaren blef allt emellanåt bjuden på en pris ur
statsrådets egen dosa, dit han med belåtenhet stack
sina fingrar, medan dosans ägare njöt af att se den
andres förnöjelse och höra hans: “ja! si statsrådet, han ä’
då en hedersman!“
Då statsrådinuan Wennerberg i Maj 1900 dog i
Stockholm, kom den sörjande maken och barnen med
hennes stoft till Folkes graf på Odensvi kyrkogård
Och sedan längtade Gunnar Wennerberg att få
återförenas med den maka, hos hvilken han under ett
48-årigt äktenskap funnit så stor och ren lycka. Han
väntade och längtade så varmt att han med det första
bidade sin förlossning och allt längre blefvo hans stunder
nere vid grafven.’
Men uppfyllelsen af hans längtan dröjde. Sommaren
svann, och ännu en lång vinter i Stockholm satte ned
hans mod och hans krafter. Då beslöt han sig för att
åter en gång återse sin älskade barndomsbyggd och
från den storartade och minnesvärda fästen i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
