Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid 82 års ålder skriiver han:
“Den styrka Gud! Du mig förlänar
Ack, låt mig tacksamt njuta den!
Gif, att jag Dig af hjärtat tjänar
Och vördar som min bäste vän!
Må jag Din vilja städse göra
Och min bli böjd till Ditt behag,
Så skall mitt slut mig säkert föra
Till sällhet och en glader dag!“
Det slut, hvarom han sjöng, kom den 18 januari 1839
och söndagen därpå den 27 januari begrofs han i
graf-koret under Odensvi kyrka.
Bjudningskorten till begrafningen hade följande
lydelse: “inviteras att bevista begrafningsakten efter
Lagmannen och Kommendören Johan Fredrik Granschoug
Söndagen den 27 januari 1839 på Odensviholm kl. 11
f. m. samt sedan därstädes intaga middag.“
O. S. A.
Så blef det kungssorg i Odensvi! Den ledande
handen, det ömma hjärtat, socknens höge patriark var ej
mer. Tomheten kändes djupt i den hembygd, som han
älskat så varmt, där han i 70 år varit den store
jord-drotten, där hans oväld, hans nitiska deltagande i ortens
alla angelägenheter gjort honom till den borne ledaren
vida utöfver Odensvi gränser!
Hans eget lif ger oss det bästa vittnesbörd om hvad
som var den bärande kraften däruti och som gjorde det
så rikt och ljust — det var hans fasta tro på Gud och
hans varma kärlek för hem och medmänniskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
