Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stensnäs och Ukna socken, norra Tjusts härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att Stensnäs bief en medelpunkt för det andliga lifvet i
denna del af Sverge.
Då grefvens mor år 1855 aflidit i Norrköping, flyttade
hans fader med sina båda ogifta döttrar Adèle och Eva
till Stensnäs och bebodde den vackra flygel, som han
där åt sig låtit uppbygga.
På Stensnäs förvaras ännu minnen af gamla
grefvens intima vänskap med kung Anton af Sachsen —
ett konungens monogram i juveler, en miniatyr och ett
vackert porträtt i olja af samma monark. Långa tider
var grefven gäst hos sin kungliga vän och där upplefde
hans sköna dotter Adèle pröfningen att ej kunna
mottaga den varma kärlek, som en sachsisk prins hyste
för henne, sedan hon själf försakat riksmarskalken,
grefve Magnus Brahes frieri.
Gamla grefve Stackelberg afled 1859 och ligger jämte
maka och flera barn begrafven på Ukna vackra
kyrkogård.
Hans båda ogifta döttrar stannade i sin fäderneärfda
bostad vid Stensnäs, tills Adèle år 1866 afled, då Eva
sedermera inköpte och bebodde en liten vacker gård,
Emaus, vid sjön Vindomen i Ukna, där hon 1901 afled.
På Stensnäs samlades släkten Stackelberg hela långa
somrarne och äfven andra tider, då de njöto nästan
obegränsad gästfrihet hos vänliga syskon.
Denna tid fanns ingen järnväg, men att sända
ekipage 7 à 8 mil till Linköping eller Linghem, med
hästombyten på vägen, för att hämta gäster, var för både
värdfolk och gäster en naturlig sak.
En härlig färd bjöds också dem, som reste till
Stensnäs. När de väl passerat Östgöta slättbygd och hunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
