Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”De som ej leverera till kyrkoherden sina rättigheter
ifrån sig, deras namn skola uppräknas nästa söndag
därefter.”
”1743 efterfrågades om någon fanns som ej kunde
läsa i bok och är så fattig att han ej mäktar låta lära
sig. Då är klockaren pliktig göra sådan för intet.
Husfäder skulle tillse att barn och tjänstefolk lärde läsa,
annars angifve det för prästerskapet.”
Detta år tjärades klockstapeln och nytt bårkläde
inköptes. Orgelverket flyttades fram i koret över
klockarens stol, med tre stolpar under.
Till de fattiga skulle varje matlag köra ett lass
långved och utlovar stämman i lön Guds välsignelse för tid
och evighet.
År 1744 beslöts på stämma med socknen att nästa
vinter framköra sten till en stor ringmur kring kyrka och
kyrkogård. Under tiden skall det gamla träplanket hållas
vid makt.
Nu gjordes kyrkans kalk och patén större. Härtill
använde församlingen kyrkans silverkedja med
vidhängande penning samt några riksdaler, som funnos i kyrkan.
Tennflaska och tennkanna köptes.
Sedan vi nu sett vilka allvarliga bemödanden, som
gjordes för god takt och ordning inom Ukna församling,
vilja vi lära känna något om de lärare, som verkade där.
Enligt Högärevördige Herr Biskopen Dr Anders
Rhy-zelii1) egenhändiga koncept i Ukna kyrkobok nr 3 ”lider
det intet tvifvel att icke långt för här varit lärare, som
blifvit nämnde Curati, Lectores, Plebani, Pastores,
Kyr-kioherrar etc., men, ehuru hederlige the kunna hafva i)
i) Biskopen i Linköpings stift Anders Rhyzelius levde i
mitten av 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
