Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köpesumman såg enligt kontraktet ut så här:
Publiqua lånet 9.000 Rdlr intecknat med 6 % årl. ränta
540 rdr
Lewenhaupts egna lån 10.000 „ „ med 5 % årl. ränta
500 rdr
Lundstedts tillskott 2.000 „ „ med 6 % årl. ränta
120 rdr
Kapital 21.000 riksdaler med årlig ränta 1.160 rdr
Emellertid infriade ej Lundstedt sitt löfte om de 2.000
rdlr till stensnäsköpet. Hans arrendelikvider hade också
de sista åren genom missväxt blivit fördröjda.
Lewen-haupt vände sig då till Granschoug med begäran om
medling. Med stor reda, värdighet och klokhet svarar
Granschoug, ehuru han, som han själv anmärker, ”ej
har med affären att göra”.
Angående Stensnäs, ”för hvilket ställe jag fattat en
viss dégout”, skriver han till Lewenhaupt, ”har jag alltid
ansett detsamma i Din hand — åtminstone största delen
däraf — i förhållande till Winäs, som draghjulet i ett
urverk, nödvändigt för dess varelse”.
Baron Eric Göran Adelswärd ville nu (1790) köpa
Stensnäs, men den rike brukspatron Hultman i
Västervik anmälde sig genom Lundstedt som lika så säker
köpare.
Granschoug erbjöd sig att täcka bristen i broderns
arrendesumma, ehuru han, redan då Lewenhaupt och
Lundstedt tillsammans kommo till Odensviholm för att
göra upp arrendet, avrått detsamma. Med rättvisa och
lugn ordnade han dock nu affären och bilade tvisten;
påvisande att det uppgjorts att Lundstedt, efter de 15
arrendeåren, skulle få köpa gården. Ville därför ägaren
under arrendetiden sälja Stensnäs, borde arrendatorn
få njuta någon ersättning och ville denne ej ingå i ackord
härom med den köpare Lewenhaupt utvalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
