Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken“ bakom Gräntzö-huset och stora trädgården nere vid
Gudingens hafsstrand.
I Loftahammars kyrkobok anmärkes denna tid:
“Öarne Gräntzö och Kårö äro numera blott vid uppsjö
öar, ty vid vanligt vattenstånd äro sunden nästan torra“.
Som vi veta, inkallade Gustaf Adolf flera utländska
krigare i sin tjänst. Bland hans hjälpare under
krigsårens svårigheter nämnas holländarne Paridon van
Hoorn och Christian Welshuisen. De bistodo kungen
med 15 stora örlogsskepp samt 5,000 soldater och
ryttare m. m. Då kungen hade allt flera svårigheter att
kunna nöjaktigt betala sin skuld till dem, “uppläts år
1626 slottet Stäkeholm med hus, ladugård och 13 a/s
hemman ladugårdsgods med räntor och utskylder“ åt
dessa holländare samt åt deras arfvingar.*)
Särskilt nämnes Gräntzö som ett åt holländarne
förpantadt “rusthåll under Stäkeholm“.
Som ett minne af rusthållstiden finnes ännu namnet
“Ryttartorpet“ på ett af Gräntzötorpen.
När Gräntzö bebyggdes för ståndspersoner veta vi
ej. Men att Karl den tolftes krigare Gustaf Abraham
Piper bodde där, när hans son Sten Abraham (1738)
föddes**), det veta vi. Och däraf ha vi också ett minne
i Gräntzötorpet Piperskärr. (Troligen uppbrutet och
byggdt af Piper).
Piper hade varit med vid Pultava och blifvit fången
vid öfvergången af Dnieper. Sedan han utväxlats ur
fångenskapen, kom han hem och var med (1718) i
vinterfälttåget mot Norge, där han förfrös båda fotterna.
* Havtons anteckningar ur Kalmar läns jordeböcker.
** Anrep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
