Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordom höllos icke allenast för Tjusts, utan också för
Tunaläns härad.
Då Tjustborna kommo till tingen i Westervik (som
byns ursprungliga namn lydde), uppstod snart
byteshandel och köpenskap dem emellan. Trakten var genom
sina ekskogar tjänlig till skeppsbyggnad. Fisket i vikar
och sjöar var godt. Allt ñera åbor blefvo bofasta på
platsen och funno där näring, men stad har Gamleby
troligen icke blifvit förrän mot slutet af 1300-talet.**
Folkungasläkten hade besittningar ända ned i Tjust.
Konung Magnus Ladulås förklarar den 5 okt. 1275 i ett
diplom, att han lämnar den patronatsrätt han ägde öfver
kyrkan och församlingen “in Wsesterwic“, så snart
pa-storsombyte skedde, för all tid till det under Linköpings
domkyrka under inrättning varande “Peter & Pauli
ca-nonicat“ tillika med alla sina egendomar i Tjust “omnes
possessiones nostras e predio in Tiust“.
Hur konungen förvärfvat patronatsrätten vet man
ej. Genom kyrkobyggnad var det icke, ty Gamleby
kyrka var otvifvelaktigt äldre än konungen. Han måste
därföre ha ärft den.
Som inledning till diplomet om patronatsrättens
öf-verlåtande begagnar konungen följande beaktansvärda
ord: “Ehuru väl kreaturen icke kunna uttrycka sin tack
till Skaparen för sin existens, så böra dock människors
barn, såsom varande högre varelser, noga påpeka, att
de ej göra sig skyldiga till otacksamhet för Guds
nåde-gåfvor, som de åtnjuta“. Konungen säger sig därföre
betänka: “den stora nåd han ovärdig åtnjutit — en nåd
större än han någonsin förmår erkänna i fullt mått —
** Siwers, Westerviks stads historia sid. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
