Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lars Arenander var tillika med 2:ne män (dem hon
sade sig ej minnas vilka de voro) kommen till henne
från kapten v. Stegling med begäran att de 500 dir
silvermynt, som kapten v. Stegling innehade hos henne
skulle betalas till kyrkan i Locknevi, vilket hon nu
förvägrade, emedan hon fått tillstädjelse att betala
dem ”på behaglig tid och utan att gifva något intresse”.
År 1745 nedrevs Locknevi gamla träkyrka, och med
överstelöjtnant Klingspors kraftiga understöd
uppbyggdes en ny sådan.
I forna tider höllos midsommardagen och
Mikaels-dagen årliga marknader vid Locknevi kyrka, utan
tvivel en lämning från den tid, då man firade kyrkans
ursprungliga invignings- och skyddshelgons
minnesfester.
Redan vid biskopsvisitation 1729 16k föreslogs
upphävandet av dessa marknader för ”den förargelse,
synd och dryckenskap”, som vid dem då för tiden
förövades.
I följd av dessa upprepade klagomål flyttades
marknaderna till Gårdspånga.
Med år 1729 begynna kyrkoböckernas vigsellängder
i Locknevi.
Omkring 1766 begagnades ännu efter gammalt bruk
träplank kring kyrkogården, men i maj 1774 beslöts
att uppföra en stenmur kring densamma.
1780 utgåvos stränga förbud mot
brännvinsbrän-nande i hemmen, ”och blef det då fråga om huruvida
man ville följa Qvillinge sockens exempel och föredöme
att exkommunicera och från allt hederligt folks
umgänge utesluta och utan fardag sockenförvisa alla dem,
som bröto mot det kungliga förbudet här. Men
härtill ville ej Lockneviboarne samtycka, då ingen här
blifvit till sådant brott förvunnen och vördnaden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
