Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
59
Säg — eller sofvo begge i det djupa,
Dit oförskräckt de hoppat hufvudstupa?
6.
Ung Neuha sprang i sjön, och sedan han.
Hon skjöt igenom vattnet qvick och smidig
Som om de varit skapta för hvarann
Och deras nära frändskap ömsesidig.
Elastisk rörde hon sig, lätt och vig,
Och hälen lemnade bakefter sig
En strimma, blixtrande liksom ett eget
Amfibiskt stål. Tätt efter kom förteget,
Men lika van att ströfva i den trakt
Der dykarn falkar efter perleschakt,
Ung Torquil, nordsjöns skötebarn, och sökte
Att följa samma väg som flickan krökte.
Först skjöt hon utför — och kom sedan opp —
Strök så ur sina våta lockar skummet
Samt skrattade — och strax ett echo lopp
Kring klipporna som inneslöto rummet.
De trängt till jordens kärna, båda två,
Der hvarken himmel lyste eller strå;
Men Neuha visade på grottan bara,
Dit hafvet ensamt bildade den klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>