- Project Runeberg -  Ön eller Christian och hans stallbröder /
84

(1856) [MARC] Author: Georg Lord Byron Translator: C. V. A. Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

84

och matabuler nu äro församlade.» Mariner, som antog
det vara den rygtbara grotta han fornt hört talas om,
gjorde sig utan vidare omständigheter i ordning att följa
sin vägvisare. Denne hoppade i vattnet, och Mariner efter
honom. Vägledd af det sken, som återkastades från den
andres hälar, kom Mariner till öppningen på klippan,
samm åtta eller nie fot framåt, och befann sig då inne i
grottan. Knappt hade han kommit upp till vattenytan
igen förrän han verkligen hörde rösterna af kungen och
hans vänner. Med ledning af vägvisaren klättrade han upp
på ett utsprång och satte sig ned. Ljuset, som letade sig
väg ditin, återkastades från botten och lät föremålen
temligen tydligt framträda när man varit derinne bortåt fem
minuter; åtminstone kunde han, vägledd af rösterna,
urskilja Finow och det öfriga sällskapet, som hade satt sig
allihop. Men då det i alla fall tycktes behöfvas en bättre
belysning, samm Mariner ut igen, hemtade sin pistol, lade
fängkrut på, virade en hop gnatu tätt omkring den ock
insvepte alltihop i ett pisangblad; en tjenare fick hemta
en fackla på samma sätt. Så utrustad, återvände han till
grottan så skyndsamt som möjligt, rullade upp gnatun,
som till stor del var fullkomligt torr, skjöt eld på den
och tände på facklan. Platsen vardt nu temligen upplyst,
kanske för första gången. Den syntes (gissningsvis) ha en
bredd af fyrtie fot, men delade sig på ena sidan i två
trängre rum. Taket bestod af de märkvärdigaste
droppstensbildningar, som vid hastigt påseende liknade göthiska
hvalfbågar och ornamenter i en gammal kyrka. Efter att
hafva undersökt platsen, drack man cava och förnötte tiden
med samtal om hvarjehanda. Bland annat omtalade en
gammal matabul, att grottan blifvit upptäckt af en ung
höfding, som under vattnet jagade en sköldpadda; och
gubben bifogade en interessant berättelse om det bruk denne
sedermera gjorde af sin tillfälliga upptäckt.
Omständigheterna dervid voro följande.

»Det var i fordna tider en herrskare öfver Vavau
som svåra förtryckte sitt folk. När det på sistone blef
alldeles olidligt, böljade en af höfdingarna tänka på
uppresning, och beslöt att befria sina landsmän från ett så
förhatligt ok, eller sjelf gå under på försöket. Han
förråddes likväl af en bland sina egna anhängare; och
tyrannen, som blifvit underrättad om hans afsigt, lät
ögonblickligen taga honom i förvar. Han dömdes att dränkas ute

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onchristi/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free