- Project Runeberg -  Ön eller Christian och hans stallbröder /
88

(1856) [MARC] Author: Georg Lord Byron Translator: C. V. A. Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

88

Mariner, vol 1. p. 216—223. ed. 1827. — Tillägg af
öfvers.n.


Skepp, chor och rösten — allt var efterapadt
Och gångar hade dunklet också skapat (s. 61).

Det här synes kanske för detaljeradt i jemförelse med
de allmänna konturer (i Mariners berättelse), från hvilka
beskrifningen är hemtad. Men få menniskor torde ha rest
utan att ha sett någonting deråt — på land åtminstone.
För att icke erinra om Ellora, vill jag endast påminna
om Mungo Parks sista reseanteckningar, der han säger sig
ha sett en klippa, eller ett berg, så fullkomligt liknande
en göthisk kathedral, att han endast genom den
noggrannaste undersökning kunde öfvertyga sig om att det var ett
verk af naturen.

Der Abelard ur tjugeårig dvala,
När Heloisa sänktes i det smala
Beredda brudhvalf, räckte ut sin arm
Att krama hennes aska till sin barm (s. 64).

Legenden förmäler, att när Heloisas döda lekamen
nedsänktes i den graf, der Abelard legat begrafven i tjuge
år, denne öppnade sina armar för att emottaga henne.

Och slet, då ingen kula återstod,
En knapp ur tröjan och i pipan lade (s. 69).

I Thibaults arbete om Fredrik II i Preussen
förekommer en egen berättelse om en ung fransman och hans
käresta — begge, som det vill synas, af börd. Han tog
värfning, och deserterade efteråt till Schweidnitz; men
gjordes efter ett förtvifladt motstånd till fånge. Sårad, som
han var, och nära att gripas af en officer, sträckte han
denne till marken med ett skott, som var laddadt med en
knapp ur hans uniform. Han ställdes för krigsrätt, der
åtskilliga omständigheter förekommo, som väckte hans
domares synnerliga deltagande. Dessa önskade komma
underfund med hans verkliga lefnadsställning, den han äfven
erbjöd sig att upptäcka, med vilkor likväl, att han finge
skrifva till kungen personligen. Detta vägrades; och Fredrik
blef utom sig af förtrytelse, vare sig af gäckad nyfikenhet
eller af någon annan orsak, då han erfor att man afslagit
delinqventens begäran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onchristi/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free