Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Minnesmärken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
kärlek och under ständig bön. Son till en hårdhjertad
ogendomsegare, på hvilken denna ädla qvinna slösat en bel
verld af oförstådd kärlek, hade Legree trädt i sin faders
fotspår. Häftig, ostyrig och despotisk till sin natur,
föraktade ban alla hennes förmaningar och ville ej veta af hennes
förebråelser, och redan vid unga år öfvergaf ban henne för
att söka sin lycka till sjös. Han kom sedan endast en
gång till hemmet, ocb vid detta tillfälle försökte hans moder
med hela sitt kärlekshungrande hjerta, som ej egde annat
att älska än denne son, att draga houom till sig och att
med de ifrigaste böner och uppmaningar förmå honom att
■öfvergifva sitt syndiga lif och söka sin själs eviga frälsning.
Detta var Legrees nådedag. Då kallades han af goda
änglar; han var nära att blifva vunnen, och den eviga
barmhertigheten sökte att få hand om honom. Hans hjerta
blef uppmjukadt; der blef en strid inom honom, men synden
segrade, och han reste nu hela kraften af sin råa natur
emot samvetets kraf. Han drack och svor och blef vildare
och våldsammare än någonsin. Och en afton, då hans
moder under högsta ångest och förtviflan föll på knä vid
hans fötter, sparkade han henne ifrån sig, lemnade henne
sanslös på golfvet och flydde under vilda svordomar till sitt
skepp. Nästa gång Legree hörde något om sin moder var
en natt, då ban rumlade om bland sina druckna kamrater
och ett bref derunder lades i hans hand. Då han öppnade
brefvet, fanns deruti en lång hårlock, som snodde sig
omkring haas fingrar. Brefvet underrättade honom, att hans
moder hade dött och att hon på dödsbädden förlåtit och
välsignat honom.
Det finnes i det onda en fruktansvärd trollmakt, som
förvandlar de ljufvaste och heligaste ting till gräsliga och
skräckinjagande spöken. Denna bleka, älskande moder och
hennes böner och förlåtande kärlek på dödsbädden verkade
i detta af synden besatta hjerta som en dödsdom och
framkallade der en gräslig aning om kommande fördömelse och
bitter harm. Legree kastade både hårlocken och brefvet på
oiden, och då han såg dem förtäras af lågan, bäfvade han
i sitt hjerta, som om han dervid fått en påminnelse om
den eviga elden. Han försökte att dricka, rumla och svärja
bort detta minne; men ofta under djupa natten, hvars
högtidliga stillhet fängslar den syndiga själen och tvingar henne
att gå in i sig sjelf, såg han sin bleka moder resa sig vid
hans säng, och kände beröringen af denna hårlock, som mjukt
snodde sig om hans fingrar, tills kallsvetten strömmade
Onkel Toms stuga. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
