Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. En sannfärdig spökhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Denna dam, som genom yttranden af George inhemtat,
att han var från Kentucky, tycktes synbarligen benägen att
göra hans närmare bekantskap och understöddes deruti lifligt
af sin lilla flicka, hvilken var en så förtjusande liten leksak,
som någonsin förstrött ett sällskap under en fjorton dagars
enformig ångbåtsresa.
George satt ofta vid dörren till hennes hytt, och Cassy
kunde, der hon satt på akterdäck, lyssna till deras samtal.
Madame de Thoux gjorde mycket noggranna
förfrågningar om Kentucky, der hon sade sig hafva vistats en del
af sitt förflutna lif. George upptäckte till sin förundran,
att hennes forna vistelseort måtte hafva varit i hans eget
grannskap, och hennes frågor förrådde en kännedom om
personer och förhållanden i hans hemtrakt, som högeligen
förvånade honom.
»Känner ni», frågade honom fru de Thoux en dag, »i
ert grannskap någon man, som heter Harris?»
»Ja, det finns verkligen en gammal man med detta
namn; han bor ej långt från min fars egendom», sade George.
»Men vi hafva ej mycket umgåtts med honom.»
»Han är ju en stor slafegare, eller hur?» sade fru de
Thoux i en ton, som förrådde mer intresse, än hon tycktes
vilja visa.
»Ja, det är han», sade George förvånad öfver hennes
fråga.
»Vet ni, om ban hade — kanske ni hört, om ban egde
en mnlattslaf, som hette George?»
»Ja visst — George Harris — jag känner honom
mycket väl; han gifte sig med en tjenarinna hos min mor,
men har nu flytt till Canada.»
»Har han det?» sade madame de Thoux ifrigt. »Gud
ske lof I» -
George såg med förvåning frågande på henne, men
sade intet.
Fru de Thoux lutade ausigtet i sin hand och brast i
gråt. »Han är min broder», sade hon.
»Hvad säger ni?» utbröt George i högsta förvåning.
»Jo, herr Shelbyl» sade fru de Thoux och upplyfte
stolt sitt hufvud och torkade sina tårar; »George Harris är
min broder.»
»Jag är på det högsta förvånad», sade George, i det han
drog sin stol ett. par steg tillbaka och såg på fru de Thoux.
»Jag blef såld till södern, då han var en ung gosse»,
sade hon. »Jag köptes af en god och ädelmodig man.
Onkel Torns stuqa. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
