- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : En skildring af de förtrycktes lif /
132

(1902) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. En rådplägning emellan människojägare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132 OKKEL TOMS STUGA.
två. Jag bedyrar, att mina flickor skulle aldrig få för sig att ställa till
sådana där spektakel.”
“Ah verkligen ; hur bär du dig då åt?” frågade Marks intresserad.
“Bär mig åt?! Om jag köper en jänta med unge och vill sälja
ungen, så går jag direkt fram till henne, låter henne lukta på min
knytnäfve och så säger jag : ‘ Om du understår dig att knysta ett enda
ord, så knackar jag in skallen på dig. Jag vill inte höra ett ord af
dig, inte en stafvelse en gång, förstår du.’ Och så säger jag: ‘ Den
här ungen är min, begriper du, och inte din, och du har ingenting att
skaffa med honom. Jag ärnar sälja honom vid första tillfälle; kom
ihåg, att du då aktar dig för att ställa till spektakel, annars skall jag
minsann komma dig att önska, att du aldrig vore född/ Ser ni, de
förstå strax, att det där inte är något skämt, och de rätta sig också
därefter. Jag gör dem stumma som torskar; men skulle någon af dem
försöka att ge ett ljud ifrån sig, så . . .” och Mr. Loker slog sin
knytnäfve i bordet med en kläm, som tydligt utfyllde den afbrutna
meningen.
“ Det där är hvad man skulle kunna kalla eftertryck,” sade Marks
med ett skratt och gaf Halev en vänskaplig knuff i sidan. “Ar inte
Tom egen af sig, hi, hi, hi ! Jag må säga, Tom, att du förstår dig på
konsten att trumfa förstånd i niggrernas ullskallar. De kunna då
åtminstone aldrig missförstå din mening, Tom ; det är då visst och
sant. Om du inte är den onde själf, Tom, så är du då säkert hans tvil¬
lingbror, det vågar jag på!”
Tom emottog denna komplimang med tillbörlig blygsamhet och an¬
tog en så vänlig uppsyn, som det var möjligt med hans bulldoggsut-
seende.
Haley, som hade inmundigat icke så obetydligt af aftonens välfägnad,
började känna sig synnerligen böjd för att anställa moraliska betrak¬
telser — något som under liknande omständigheter icke är så synner¬
ligen ovanligt hos gentlemen af en allvarlig och reflekterande sinnes¬
riktning.
“Jag skall säga dig en sak så god som två, Tom,” yttrade han. Du
är verkligen alldeles för svår, såsom jag alltid sagt dig. Du mins, Tom,
att du och jag brukade tala med hvarandra om de här sakerna nere i
Natchez ; jag bevisade då för dig, att vi förtjänade fullt ut lika mycket
och hade det lika bra ställdt för oss här i världen, om vi behandlade
våra niggrer väl. Dessutom, Tom, när en gång det värsta inträffar, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:30:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltoms/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free