Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. En rådplägning emellan människojägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 137
“ Jag erbjuder dig en affär, som kan gifva dig mellan ett tusen och
sexton hundra dollars i ren vinst, och ändå . . .”
“ Det må så vara,” afbröt Tom Loker, “ men ha vi inte fullt upp
med affärer för de närmaste fem veckorna, kanske? Antag, att vi nu
lämna allt annat och gifva oss i väg ut i vildmarken för att snoka reda
på din unge, och att vi till slut inte få fatt i flickan — och flickor äro
alltid gement svåra att leta upp — livad blir då följden ? Skulle du
kanske betala oss en cent för allt vårt besvär? Jo, jag tackar; jag
tycker mig just se det! Nej du, min gosse; punga du ut med dina 50
dollars, och det på fläcken! Om affären lyckas och går efter
beräkning, så skall du fa dina pängar tillbaka; hvarorn icke, så ska
vi ha dem för besväret. Det är rent spel, eller hur, Marks?
“ Naturligtvis, naturligtvis,” svarade Marks i medlande ton ; “ det
är endast handpängar, förstår ni, hi, hi, hi! Det är alldeless efter
laga former! Låt oss bara taga saken lugnt och gemytligt. Tom
skall lämna er gossen, hvarhälst ni siälf vill bestämma. Ar det inte
så, Tom?”
“Om jag får fatt i ungen, så skall jag taga honom med mig till
Cincinnati och lämna honom hos Granny Belcher vid kajen,” genmälte
Loker.
Marks hade emellertid tagit upp en flottig plånbok ur bröstfickan
och vecklat upp ett papper, som han hade liggande i densamma.
Sättande sig ned, begynte han halfhögt upprepa sina anteckningar:
“Barnes, — gossen Jim, 300 dollars för honom, död eller lefvande.
“Edwards, — Dick och Lucy,— man och hustru, 600 dollars;
flickan Polly och två barn, — 600 för henne eller hennes hufvud.”
“ Jag ser just efter i mina anteckningar,” fortfor han högt, “om vi
kunna åtaga oss er affär. Loker, vi måste låta Adams och Springer
spana upp de där; de ha stått uppskrifna ganska länge nu.”
“De vilja ha för mycket betaldt,” svarade Tom.
“Det skall jag sköta om; de äro ännu gröna i affären och måste
vara beredda på att arbeta för billigt pris,” genmälte Marks,
fortsättande läsningen. “ Här äro tre lätta fall, ty allt hvad man
har att göra är att skjuta dem eller svära på, att de äro skjutna; för så
lätta uppdrag kunna de naturligtvis icke begära mycket. De andra
fallen däremot,” fortfor han och vecklade samman papperet, “ är det
ingen brådska med. Vi kunna således tala litet närmare om er affär
nu, Mr. Haley. Hur var det, såg ni flickan, när hon steg i land ? ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
