Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Lösöret bortföres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 ONKEL TOMS STUGA.
“ Ja, det är nog sant, men det kan inte skänka mig någon tröst,”
genmäl te tant Kloe. “ Det tjänar ingenting till att vidare tala om det.
Jag skall nu lägga upp majskakan och laga, att du får en god
frukost; ingen vet, när du får någon härnäst.”
För att gifva en klarare föreställning om de lidanden, hvilka negrer,
som såldes till Södern, fingo genomgå, vilja vi erinra, att den svarta
rasens naturliga känslor och böjelser äro synnerligen starka. De hysa
en djup och varaktig tillgifvenhet för den plats, där de uppvuxit. De
äro icke af naturen djärfva och företagsamma, men de äro i hög grad
hemkära och ömhjärtade. Hvad nu särskildt det att “blifva såld
till Södern” beträffade, så må vi ihågkomma, med hvilka fasor
okunnigheten utmålar det okända, hvarjämte negern allt ifrån barn¬
domen bibringats den uppfattningen, att en sådan försäljning var det
strängaste af alla straff. En hotelse, som väckte negerslafvens
förskräckelse i vida högre grad än prygel eller något annat slags
misshandel, var hotelsen att blifva skickad nedåt floden. Vi hafva
själfva hört negrerna uttrycka sina känslor i detta afseende; vi hafva
varit vittne till den oförställda fasa, med hvilken de på sina lediga
stunder berättat förfärliga historier från detta land “ nedåt floden,”
hvilket för dem är
“Det obekanta landet, från hvars gräns
Ej någon återvänder. ’ ’
En missionär bland flyktingarne i Kanada berättade en gång, att ett
stort antal af dem bekänt sig hafva rymt från jämförelsevis goda hus¬
bönder och utsatt sig för flyktens faror endast och allenast på grund af
den obetvingade fruktan, de hyste för att blifva sålda nedåt de södra
staterna, ett öde, hvilket städse hotande föresväfvade dem och när som
hälst kunde drabba dem själfva, deras hustrur eller barn. Denna fruk¬
tan stålsatte den af naturen tålige, försagde och föga tilltagsne afrika¬
nen, så att han med verkligt hjältemod kunde uthärda hunger, köld och
ängslan, farorna i ödemarken samt, fruktansvärdare än allt detta, det
straff, som väntade honom, därest han blef uppspårad och återförd.
Emellertid hade tant Kloe dukat fram frukosten på bordet, ty Mrs.
Shelby hade gifvit henne ledighet från sysslorna i herrgården denna
morgon. Den stackars kvinnan hade nedlagt hela sin omsorg på denna
afskedsmåltid ; hon hade slaktat och tillredt sin bästa kyckling och
med ängslig noggrannhet tillagat majskakan just så, som hennes käre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
