Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Valda exempel på loflig handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 ONKEL TOMS STUGA.
“ Stämmer,” svarade Haley. “ Jag liar en större beställning från en
plantage därnere, och jag tänker hon skall passa bra där. Jag hörde,
att hon är en god kokerska, och de kunna använda henne såsom sådan
eller också sätta henne till att plocka bomull. Jag har synat hennes
fingrar, och de passa förträffligt för det arbetet. Lättsåld vara i båda
fallen.”
“ Men ungen kan inte användas på någon plantage,” fortfor främ¬
lingen.
“ Jag skall sälja honom vid första lägliga tillfälle,” förklarade Haley
och tände en ny cigarr.
“ Förmodar att ni säljer honom ganska billigt,” återtog främlingen
och satte sig på lådan bredvid Haley.
“A, inte så rasande billigt häller,” genmälte Haley; “det är en
präktig unge — fet, stark och felfri ; dessutom fäst i hullet som en
tegelsten.”
“Sant nog, det där; men så måste man beräkna allt besvär, och
kostnad med att föda upp honom.”
“ Prat! ” svarade Haley. “ Niggerungar äro inte svårare att föda upp
än hvilka andra kritter som hälst; de äro inte ett dugg besvärligare än
hundvalpar. Den där ungen far omkring som ett yrväder inom en
månad.”
“ Jag har händelsevis ett tillfälle att föda upp en sådan där byting, och
jag har dessutom tänkt att något öka på min uppsättning,” återtog karlen.
“Saken är den, att min kokerska förlorade sin unge sistlidne vecka —
han drunknade i en tvättbalja, medan hon hängde ut kläderna — och
jag tycker det skulle lämpa sig bra för henne att få den här att föda
upp i stället.”
De båda affärsmännen rökte en stund under ömsesidig tystnad, enär
ingendera syntes hågad att vara den förste, som tog upp hufvudfrågan
på nytt. Slutligen bröts tystnaden af spekulanten :
“ Ni kan väl inte gärna vänta att få mera än på sin höjd en tio
dollars för den där bytingen, alldenstund ni ju i alla fall måste göra er
af med honom på ett eller annat sätt? ”
Haley skakade på hufvudet och spottade med eftertryck.
“Det blir då ingen affär af,” förklarade han och började åter röka
med kraft.
“Nåväl, främling, hvad skall ni ha?”
“Ser ni, sir,” svarade Haley, “ saken förhåller sig som så, att jag kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
