Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Evangelina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 245
by, afsides belägen från plantageägarens ståtliga boningshus ined dess
park-och trädgårdsanläggningar; och allt eftersom den rörliga taflan
drog förbi hans syn, återvände han i sitt stackars barnsliga hjärta till
egendomen i Kentucky med dess gamla skuggiga bokar, till sin masters
boning med dess svala, rymliga salar, ooh den lilla stugan där invid,
öfvervuxen af rosenbusken och bignonian. Han tyckte sig se de väl¬
bekanta ansiktena af dessa kamrater, med livilka han vuxit upp ifrån
barndomen ; han återsåg sin flitiga hustru, ifrigt sysslande med till¬
redningen af hans aftonmåltid ; han hörde sina lekande gossars glada
skratt och lyssnade till 1 illans joller på hans knä. Så försvunno plöts¬
ligen dessa vänliga bilder, och han såg ånyo endast cypresserna och
sockerrorsfälten och de växlande plantagerna samt hörde åter endast
ångmaskinens pustande och slamrande, hvilket allt tydligen sade ho¬
nom, att det lyckliga skede af hans lif, hvarom han nyss drömt, vore
för alltid försvunnet.
Under liknande omständigheter skulle du, min läsare, skrifva till din
hustru och sända hälsningar till dina barn ; men Tom kunde icke
skrifva — posten fanns icke till för honom, det fanns för honom ingen
möjlighet att ens med ett vänligt ord eller tecken slå en brygga öfver
det svalg, som skilde honom från hans kära.
Ar det då så underligt, att stora tårar droppa ned på bibelns blad,
där den ligger uppslagen framför honom på en bomullsbal ? Långsamt
stafvar han sig till den heliga bokens löften genom att med högra pek¬
fingret följa ord för ord, rad efter rad, ty Tom hade först på äldre
dagar lärt att läsa och hade visst icke nått någon synnerlig färdighet i
konsten. Men lyckligtvis är bibeln en bok, som icke förlorar på att
läsas långsamt; dess ord böra tvärtom ofta vägas hvart for sig liksom
guldkorn, på det att själen måtte få en rätt föreställning om deras o-
skattbara värde.
Låtom oss för några ögonblick följa med vår vän i hans läsning,
under det han pekar på och halfhögt uttalar hvarje ord :
Edert. . . hjärta. . . vare . . . icke . . . bedröfvadt. I . . . min . . .Fa¬
ders . . . hus . . . äro . . . många . . . boningar. Jag. . . går . . . bort
. .’ . för ... att .. . bereda . . . eder . . . rum.
När Cicero *) miste sin enda, innerligt älskade dotter, var hans hjärta
*) Marcus Tullius Cicero, berömd romersk statsman, talare och skrift¬
ställare, född 106 f. Kr., mördad 43 f. Kr. — Hans dotter Tu 11 ia dog vid 31
års ålder. Öfvers. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
