Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Toms matmor och hennes åsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
808 ONKEL TOMS STUGA.
ganska vanliga bland oss, unge män ? Vi skulle gärna vilja höra, att
äfven sådant är rätt, gudfruktigt och ändamålsenligt.”
“ Nå, men anser du slafveriet vara rätt eller orätt ? ” sporde Miss
Ofelia.
“ Min bästa kusin, jag tänker visst inte vara så där ohyggligt upp¬
riktig, som ni där uppe i New England äro,” genmälte Augustin mun¬
tert. “ Om jag nu besvarar din fråga, så vet jag, att du slag i slag skall
komma öfvermig med ett halft dussin nya, den ena brydsammare än
den andra! Jag kommer således alls inte att blotta min ställning. Jag
tillhör dem, som kasta, sten på andra ; men det skulle aldrig falla mig in
att förse andra med material för min egen stening.”
“ På det där sättet svänger han sig alltid,” inföll Marie. “ Man kan
aldrig komma på det klara med, hvad han egentligen åsyftar. Jag tror,
att det är just emedan han inte har någon religion, som han alltid
breder ut sig så där vidlyftigt, utan att ändå ha sagt ett enda förtnuftigt
ord.”
“ Religion ! ” upprepade St. Clare i en ton, som kom båda damerna
att se på.honom. “ Religion ! Ar det, som ni få till lifs i kyrkan,
religion f Ar det, som kan vridas och vrängas på alla upptänkliga sätt,
så att det passar i stycke med h varenda förvriden och orättfärdig före¬
teelse i vårt själfviska och världsliga samhälle — är väl det religion ?
Säg mig, ha ni pannor att kalla det för religion, som är mindre nogräk-
nadt, mindre ädelmodigt, mindre rättvist, mindre hänsynsfullt mot män¬
niskor än till och med min egen världsliga, ogudaktiga, förblindade
natur? Nej ! Om jag skall tro på en religion, så måste det vara på en,
som står öfver mig — icke på en, som står under mig.”
“Men då tror du ju inte häller, att bibeln rättfärdigar slafveriet,”
anmärkte Miss Ofelia.
“ Bibeln var min moders bok,” svarade St. Clare. “ På den lefde
hon, och på den dog hon, och det skulle vålla mig mycken smärta, om
den boken kunde rättfärdiga någonting sådant. Jag ville lika gärna,
att man bevisade för mig, att min moder kunde dricka brännvin, tugga
tobak och svärja, för att dymedels- öfvertyga mig om, att äfven jag utan
skrupler kunde göra sammalunda. Jag skulle därför icke blifva mera
öfvertygad än förut om befogenheten af dessa saker hvad mig själf
beträffar; men det skulle beröfva mig trösten att kunna vörda hennes
minne. Och det är i sanning en tröst och en välgärning att i denna
värld hafva någonting, som man kan vörda. Korteligen, ser ni;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
