Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. De värnlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 519
“ Saken är den,” fortfor Marie, “ att jag inte har en enda klädning att
vara snygg i; och eftersom jag tänker upplösa hushållet och resa i nästa
vecka, måste jag med fortaste skaffa mig en.”
“ Ämnar du resa så snart ? ”
“ Ja. Min svåger har skrifvit till mig; och så väl han som advo¬
katen anser det vara bäst, att tjänarne och lösöret säljas på auktion samt
att platsen lämnas i vår advokats vård.”
“ Det är en sak, som jag önskar tala med dig om,” återtog Miss
Ofelia. “ Augustin lofvade Tom friheten och började strax innan han
dog vidtaga de för frigifningen nödvändiga lagliga åtgärderna. Jag
hoppas, att du använder ditt inflytande för att få denna sak lagligen
slutförd.”
“ Nej, det gör jag visst inte,” svarade Marie skarpt. “ Tom är en
af de mest värdefulla slafvarne i huset, så det kan inte komma i fråga.
Hvad skulle han för öfrigt med friheten att göra? Han har det
mycket bättre nu.”
“ Men han längtar så innerligt efter att bli fri, och hans husbonde
lofvade honom det,” genmälte Miss Ofelia.
“ Det tror jag alldeles, att han vill bli fri,” återtog Marie. “Det
vilja de allesamman, bara af pur oförnöjsamhet — hvad de inte ha leker
dem alltid i hågen. I alla händelser strider det mot mina grundsatser
att frigifva negrer. Om en neger står under en husbondes uppsikt, så
uppför han sig temligen bra och är anständig; men om han får friheten,
blir han lat och vill inte arbeta, utan börjar supa och blir ett afskum i
samhället. Det har jag sett hundratals exempel på. Man gör dem
just en vacker tjänst med att frigifva dem.”
“ Men Tom är så stadig, så from och arbetsam.”
“ Ack ja, det där känner jag till ! Jag har sett väl hundra sådana
som han. Så länge han har någon öfver sig, uppför han sig bra —
det är alltihop.”
“ Men besinna bara, huru lätt han kan komma i händerna på en elak
husbonde, om du säljer honom,” invände Miss Ofelia.
“ Ack, sådant är bara dumt prat,” genmälte Marie. “ Det händer
inte en gång på hundra, att en god slaf far en elak husbonde; de flesta
husbönder äro goda, trots allt prat om motsatsen. Jag är född och har
växt upp här i Södern, och jag har aldrig känt någon enda slafägare,
som inte behandlat sina slafvar så väl, som det varit mödan värdt. Jag
hyser alls inga betänkligheter i det hänseendet.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
