Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Slaftransporten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538 ONKEL TOMS STUGA.
stadgande, att negerslafven skall “förvärfvas, betraktas och lagligen
behandlas såsom personlig lösegendom ” kan ej beröfva honom hans själ
med dess egen lilla värld af minnen, förhoppningar, ömma känslor,
farhågor och önskningar.
Mr. Simon Legree, Toms nuvarande husbonde, hade uppköpt inalles
åtta slafvar på olika ställen i New Orleans och drifvit dem parvis
hopkedjade ned till den lilla ångbåten SjÖ7vfvaren, som kort därefter
afgick på sin tur uppåt Röda floden.
Då båten lagt ut, närmade sig Legree sin drift för att taga den i
ytterligare ögonsikte. Han stannade framför Tom, som till auktionen
blifvit iförd sina bästa kläder jämte stärkskjorta, manschetter och
blanka stöflar.
“ Stig upp ! ” befallde Legree barskt.
Tom lydde.
“ Tag af dig halsduken ! ”
Då detta föll sig ganska svårt för Tom, hindrad af sina bojor som
han var, kom Legree honom till hjälp genom att omildt rycka af
halsduken, den han stoppade i sin egen ficka.
Därefter gick grobianen till Toms kista, hvars innehåll han förut
undersökt, och framtog därur den rock och de benkläder, som Tom
brukat bära i stallet under sina göromål där. Befriande honom från
bojorna och pekande på en vrå bland godset, sade Legree:
“ Gå dit och tag på dig de här! ”
Tom hörsammande befallningen och återkom efter några ögonblick.
“ Tag af dig stöflarne ! ” ljöd det åter från Legree.
Tom gjorde så.
“ Här har du i stället! ” fortfor den förre, i det han kastade till Tom
ett par grofva, klumpiga skor af det slag, som slafvarne vanligen be¬
gagna.
Under den brådskande omklädningen hade Tom icke glömt stoppa
på sig sin kära bibel. Det var väl för honom, att han gjorde det; ty
sedan Legree åter lagt på honom bojorna, företog han sig att noga
undersöka fickorna på de kläder, som Tom nyss tagit af sig. Några
småsaker, som Tom gömt från den tid Eva lefde, betraktade Legree
med en föraktlig grymtning och kastade dem därefter öfver bord.
Metodistsångboken hade Tom däremot glömt att taga ur rockfickan,
och den föll nu i Legrees händer.
“ Ahå, ett fromt nöt, ser jag. Brukar du gå i kyrkan, hä?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
