Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Kassy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 ONKEL TOMS STUGA.
Långsamt och skyggt framträdde de trötta varelserna, en efter annan,
och afiämnade sina korgar till vägning.
Legree antecknade å en griffeltafla vikten för hvar ocli en af slaf-
varne.
Toms korg vägdes och godkändes, hvarefter han med ängslig oro af-
vaktade, hur det skulle gå för Lucy.
Vacklande af trötthet kom hon fram och lämnade sin korg. Den
hade full vikt, såsom Legree noga märkte; men icke dess mindre röt
han vredgadt:
“Hvad, ditt lata djur; återigen för knappt! Stanna kvar här, du
skall ha extra traktering af piskan ! ”
Med en förtviflans suck satte Lucy sig på en bänk.
Den kvinna, som kallades missis Kassy, steg nu spotskt fram och
lämnade sin korg. Legree betraktade henne med en hånfull men for¬
skande blick.
Kassy fäste stadigt sina svarta ögon på honom och yttrade något på
franska. Ingen utom Legree förstod orden, men hans drag förvredos
af raseri och han lyfte handen liksom för att slå henne. Hon mötte
denna åtbörd med stolt förakt, vände sig om och gick.
“Kom nu hit, du Tom,” sade Legree. “Ser, du, jag har egentligen
inte köpt dig för att du bara skall uträtta vanligt arbete. Jag tänker
upphöja dig, begriper du, och göra dig till pådrifvare; och du kan gärna
få börja i kväll och sätta dig in i det handtverket. Nå, tag då hand om
den här flickan nu och prygla henne; du har sett nog för att veta, hur
du skall bära dig åt.”
“ Jag ber master om ursäkt,” svarade Tom, “men jag hoppas, att
master inte måtte befalla mig till sådant. Det är något som jag inte är
van vid ; jag har aldrig gjort det och kan aldrig göra det.”
“Du kommer att lära dig en hel mängd saker, som du inte kunnat
förut, innan jag har slutat med dig!” röt Legree, i det han fattade en
flätad läderpiska och öfverföll Tom med en hel skur af rapp.
“ Så där, ja,” återtog han, i det han upphörde för att hämta anden ;
“ påstår du ännu, att du inte kan göra det?”
“Ja, master,” svarade Tom med fasthet, aftorkande blodet, som sipp¬
rade utför hans kinder. “ Jag vill arbeta både natt och dag; jag vill
arbeta så länge det finnes lif och ande i mig; men hvad master nyss be¬
fallde mig anser jag vara orätt. Jag gör det aldrig, master; nej,
aldrig {
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
