Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLV. Slutanmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 687
högsinthet, som tillskrifvas Augustin St. Clare, äfvenledes äro öfverens-
stämmande med verkligheten, såsom följande händelse visar:
För några år sedan befann sig en ung gentleman från sydstaterna på
resa i Cincinnati. Han åtföljdes af en favoritslaf, som varit hans be¬
tjänt ända sedan han — husbonden — var gosse. Betjänten begagnade
sig af tillfället att rymma och sökte skydd hos en kväkare, som var
känd för att bistå förrymda slafvar. Den unge gentlemannen blef yt¬
terst uppbragt. Han hade alltid behandlat slafven med sådan godhet
och var så öfvertygad om hans tillgifvenhet, att han trodde, det någon
intalat betjänten att fly från sin herre. Han sökte förbittrad upp kvä¬
karen, men som han ägde en god och redlig karaktär, gjorde dennes
skäl och föreställningar ett djupt intryck på honom. Kväkaren kom
honom att betrakta saken från en sida, som hittills aldrig fallit honom
in; och han förklarade genast, att, därest betjänten öppet sade honom,
att han önskade blifva fri, han också skulle skänka honom friheten.
Ett möte emellan herre och slaf åvägabragtes omedelbart, och Natan
tillfrågades af sin unge husbonde, huruvida han någonsin haft skäl att
klaga öfver den behandling, som kommit honom till del.
“Nej, master,” svarade Natan; “ni har alltid varit god emot mig.”
“Nå, hvarför vill du då lämna mig?”
“Master kunde ju dö, och hvad blefve det då af mig? Jag vill
hällre vara fri.”
Efter någon öfverläggning yttrade den unge mannen :
“Natan, jag skulle i ditt ställe tänka på samma sätt. Du är fri.”
Han lät omedelbart därpå utfärda fribref för betjänten, lämnade kvä¬
karen en summa pänningar med uppdrag att hjälpa den frigifne i gång
med något företag och skref till sin förre slaf ett mycket vänligt och
välvilligt bref, innehållande goda förmaningar och råd. Detta bref har
någon tid varit i författarinnans händer.
Författarinnan hoppas att hafva gjort rättvisa åt det ädelmod, den
högsinthet och mänsklighet, som i många fall utmärka Söderns slaf-
ägare. Sådana exempel som det nyss anförda, rädda oss från ytterlig
misströstan om vårt släkte. Men hon frågar en hvar, som något kän¬
ner världen : Aro sådana karaktärer någonstädes vanliga f
Under många år af sitt lif undvek författarinnan all läsning om och
allt samtal i slafverifrågan, emedan hon fann ämnet alltför smärtsamt
och frånstötande att sysselsätta sig med samt emedan hon hoppades, att
slafveriet af sig själf skulle försvinna för tilltagande upplysning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
