Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
„Det gamla Lund känns knappt igen,
den fordna korsverksstaden;
stenmur stiger vid stenmur opp,
re’n hela långa raden.
Det Brunius är, som med näpen konst
här medeltiden härmar:
moderna verk uti fickformat
med götiskt pressade permar."“
Det skulle kunna bli en temligen lång visa
härom ...
Jag har från Lund tagit, om man så vill, en
mycket besynnerlig omväg för att komma till
Landskrona och Helsingborg, min destination för denna
gång, nemligen åt sidan öfver Åkarp, Tågarp och
genom den vackra Vallåkra-trakten. Jag vet icke
om ni känner de trenne gästgifvargärdarna af
anförda namn, lika mycket! de hafva ej heller något
synnerligt märkvärdigt, men vägen är vacker och i
hvad fall som heldst intressantare, än den från
Lund direkte till Landskrona. Denna väg öfver
Vallåkra är nästan icke längre Skåne i den mening
man vant sig att taga ordet skånsk i fråga om
landskaper. Det är bokskogar, det är backar, —
ansenliga, nästan magnifika, — det är précipicer
under vägen, det är slingrande åar i djupa bäddar!
Bältebergaskogen, genom hvilken vägen kröker
sig i en enda lång backe, är i och för sig ett
verkligt litet praktstycke. Bälteberga gård visar sig
vid det man framkommer ur skogen, ståtlig som
ett feodalslott, ehuru den är i modern stil,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:33:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/oojernvag/1/0088.html
