Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från min tid som teaterrecensent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tfetfva skaMen eHer tonsättaren rftekltillätt
prestera.
Resynfterifgt nég att denna känsla, eo*n år det
egeatKgen guddomliga iallmusik, skall vara en s&
sällsynt gåfra, sent Aen verkligen år! Hvarför ger
natnren en skön röst, når den icke’dermed ger
bvad som år dess lif och anda? Och vi ha dock
dagligen destia skenbara paradox fS» våra— öron!
......Eller ligger dét i dessa faB någonting på
djtspet, som ännu slumrar, eder någonting, som
icke är mågtigt nog att hryta sig (Tam ur det
artificiella skälet af en onaturlig, prosaisk och
för-qvåfvande metod?
åenny Lind hade’ redan, som hela verlden,
varit i Pakis och tagit lektioner för Gar oi a, men
hon hade vändt hem igen. Bon tyckes alttid ha
haft en hemlig fruktan för denna pariserpobhk,
hvilken egt en — MSlihran. Också var det goda
’dWOc&lidlm långe ftillt och fast öfvertygadt om att
éet skuMe nu behålla sin Jenny till döddagar.
Misstag! ett misstag i Superlatif grad! Men hvem
kan också förutse det komplett oberäkneliga!1 Och
-hvem berftknarett fruntimmers tycken?
Yövvåuände här hOnl värit in till åttdan, det
åy visst, denna oförlikneliga ,,Nérma*‘, dettta
oemotståndliga „Regementets Dotter“! Att räcka
sin hand åt en gréfve, lord, markis eller prins, det
•hade varit vanligt och alldägHgt; så har hen då
’Mttat på hvad itigén khmiat gissa. Detta år
geniet, ffågot häraf anade -ntig väl, då jäg för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
