Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förn solen och månen the mista sitt sken;
Och stiernorna mörcke mon wara.
Hwad liust hafwer warit thet lider nu mehn:
Regn, moln om hwart annat the fara.
6.
Tå wächtarne i huset the darrande stå:
The starcke the krökia sig vnder.
Och mölnarne fåfenge äro, och få:
Och synen i fönstret blir skumer.
Nu dörar på gatonne slutas ock til.
Och rösten af qwernarna lychtas.
Man waknar när foglen han siunger så gill.
Och songennes döttrar nedtryckias.
8.
The fruchta för högden, och rädas på wäg.
Och mandelträ blomstras allsamman.
Och gräshoppan tynges. Ei kiäre mig säg:
Hwar är nu tin lust, och tin gamman?
9.
Ty menskian dör bortt med qwidan och sorg:
Hon kommer sehn aldrig mehr åter.
Man hörer på gator, på grender och torg,
Hur’ ene then andra han gråter,
10.
Och silftoget brister, sin wäg nu thet far:
Och gullkellan är nu vtrunnen.
Wid brunnen är gisnad båd’ embor och kar.
Ah! hiulet är sönder wid brunnen!
11.
Ty stoftet thet moste ju åter til jord;
Och anden til Gud, som then gifwer.
Af jord ästu kommen, af jord ästu giord:
Til jord tu ock sedan förblifwer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
