Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunsten og åndslivets teknikk - Boker og aviser - Trekk av boktrykkerkunstens utvikling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
De store opfinnelser.
1800 fikk man den første presse som var bygget bare av jern, og
skruen begynte ikke å komme av bruk før i 1820-àrene, da den litt
efter litt blev erstattet av et system med hevarmer. Den første
maskindrevne presse blev bygget av Frederick Koenig i Sachsen i
1811, og like efterpà bygget hans landsmann Bauer en
flattrykk-presse hvor sverten blev påført satsen av en roterende valse.
Storavisen Times i London, som alltid har vært i spissen for
fremskrittet pà dette område, anskaffet sig maskiner efter dette system og
kunngjorde stolt i november 1814 at nu blev avisen „trykt med
dampkraft”. Denne maskin kunde lage 1100 avtrykk pr. time,
hvilket var mer enn fire ganger de beste hàndpressers rekord. I
1827 fikk Times en maskin som kunde trykke 4000 eksemplarer i
timen. Konstruktøren av denne maskin, Applegarth, slo sin egen
rekord i 1848, da han for Times bygget en helt ny type med
vertikale typecylindre og hvor for første gang typene blev kilt fast,
efter en metode som brukes den dag i dag. Omkring typecylinderen
var gruppert 8 vertikale trykkcylindre, og produksjonen var ikke
mindre enn 8000 i timen. Det blev bare bygget en eneste av denne
maskintype, som blev avløst av Walters rotasjonspresse i 1868.
Rotasjonspressens opfinner er amerikaneren Robert Hoe, og i 1846
kom hans maskin ut pà markedet. Typecylinderen lå horisontalt,
Fig. 227. Moderne flattrykkspresse for bok- og illustrasjonstrykk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
