Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Acetyl-salicylsyrcpulver—Adliga kronor.
18
Acetyl-salicylsyrepulver (Aspirin)
erhålles på apoteken i afvägda doser om
1 gram och brukas med fördel såsom
rogifvande och smärtstillande medel vid
reumatism, gikt, influensa o. s. v. Dosis
för vuxna är 3—4 pulver dagligen.
Adel är det gemensamma namnet på
det särskildt privilegierade stånd, som
räknar sitt upphof från medeltidens
riddarväsen och under tidernas lopp
rekryterats från andra samhällsklasser.
Man skiljer på högadel och lågadel, den
förra betecknande i allmänhet de äldsta
och med största privilegierna utrustade
adelssläkterna, den senare omfattande
adelssläkter af yngre ursprung och lägre
värdighet. I Sverige förekomma tre
adliga värdigheter: vanliga adelsmän
friherrar och grefvar. Före 1865 år
representationsreform utgjorde adeln
eller »Ridderskapet och adeln», såsom
dess officiella namn lydde, det första
och förnämsta af de fyra riksstånden,
af hvilka riksdagen var sammansatt, men
äger numera ej någon politisk
särställning.
Enligt § 37 Regeringsformen äger
konungen rätt att i adligt stånd
upphöja män, som, genom trohet, tapperhet
och dygd, lärdom och nitiska tjänster,
gjort sig af konungen och riket
synnerligen förtjänta. Äfvenså kan konungen
såsom belöning för stora och utmärkta
förtjänster tilldela adelsmän friherrlig
och friherrar greflig värdighet. Dylikt
adelskap eller dylik värdighet går dock
endast i arf till närmaste manliga
afkomling. Senaste gången en svensk
konung gjorde bruk af detta prerogativ,
hvars afskaffande såsom otidsenligt varit
flera gånger ifrågasatt, var då
forskningsresanden Sven Hedin 1902 upphöjdes i
adligt stånd.
Adelskapet är afskaffadt i Norge sedan
1814 och förekommer ej i Turkiet,
hvaremot det existerar, mer eller mindre ut-
2 — Fröléens Rådgifvare,
prägladt, i öfriga europeiska stater,
ehuru i några ej formligen erkändt. I
somliga stater är personligt adelskap
förenadt med innehafvandet af vissa
värdigheter och ordensutmärkelser. Af
utomeuropeiska stater har Japan en
gammal och inflytelserik adel, hvaremot
sådan saknas i de amerikanska
republikerna.
Adelsmöte kallas de sammanträden
ridderskapet och adeln håller för att
öfverlägga och besluta om sina intressen
af ekonomisk och privilegie-art. Enligt
riddarhusordningen sammanträder
lagtima adelsmöte hvart tredje år den 15
februari eller närmaste helgfria dag.
Dessutom kan urtima adelsmöte på
förekommande anledning sammankallas af
konungen eller riddarhusdirektionen.
Angående representationsrätten vid dessa
möten gälla i hufvudsak samma grunder,
som gällde för ridderskapet och adeln
såsom riksstånd.
Adliga privilegier äro i Sverige i
det närmaste afskaffade. Det enda
undantaget af nämnvärd betydelse är att
beträffande tvister om arf efter
adelsmän, deras förordnanden vid dödstimmen
om deras egendom och förmynderskap
för deras barn hofrätt utgör laga
domstol (forum) med förbigående af
underrätt. Stadgandet härom förekommer i
Rättegångsbalken kap. 8 § 2.
Adliga kronor buros fordom af
vederbörande värdighetsinnehafvare, men ha
numera endast heraldiskt intresse, i det
de afbildas såsom prydnader å
vapensköldar.
Greflig krona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
