Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Bad—Badorter.
76
för att hålla fötterna i vatten, kan man
oekså nnder ofvan angifna tid oafbrutet
öfverspola dem med sådant. Vid
sjukdomar i urinorganen, blåskatarr etc. bör
detta bad icke tagas.
6. Gytijebad verka icke genom gyttjans
kemiska beståndsdelar, utan endast
mekaniskt genom frotteringen, hvars verkan
förstärkes af de mikroskopiska k iseluålar,
som finnas i gyttjan. Den bästa metoden
för dessa ypperliga bads servering
användes vid Loka och är fullkomligt utan
motsvarighet i andra länder. Vi lämna
här en kort redogörelse för densamma:
Badrummets temperatur är 36° C.
Patientens kropp tvättas först med ljumt
vatten, hvarpå gyttjan, varm eller kall,
ingnides af tre baderskor, af hvilka en
behandlar bålen, den andra armarna och
den tredje benen. Ingnidningen pågår
15 à 20 minuter, till dess gyttjan blifvit
torr och smular sig under händerna.
Gnidningen bör följa ven- och
lymf-strömmen d. v. s. ske från kroppens
periferi till dess centrum. Efter
gyttje-frotteringen aftvättas kroppen med i
varmt vatten doppade svampar samt
rensköljes därefter i varmt vatten,
hvarpå patienten erhåller en kraftig dusch,
fallande från 35° till 28°. Efter badet
bör patienten hvila minst en timme.
Baden tagas vanligen endast hvarannan
dag; starkare patienter kunna dock bada
2 à 3 dagar å rad.
Gyttjebad äro förträffliga vid
reumatiska lidanden, kroniska
ledgångsåkommor, förlamningar, neuralgi m. m.
7. Dusch användes dels såsom
af-kylningsmedel efter varma bad, dels ock
såsom själfständig badform, särskildt
såsom kurbad mot vissa sjukdomar.
Du-scherna äro antingen allmänna eller
lokala, d. v. s. riktade mot särskilda
kroppsdelar. Den duschform, hvarigenom
kroppen jämnast afkyles, är säkerligen
cirkelduschen. Mera allmän och äfven
mycket lämplig är regnduschen, vid
hvilken den badande dock själf måste
tillse, att kroppens alla delar erhålla sin
del af afkylningen. Den äfven mycket
vanliga strålduschen lämpar sig bäst till
lokala duscher. Angenämast verkar
duschen, när vattnets temperatur så
småningom sänkes från varmare till
kallare, hvilket sker med tillhjälp af
s. k. blandningskranar. En dusch, som
träffar kroppen ofvanifrån (vanligen på
en höjd af 7—9 meter), bör icke tagas
direkt på hufvudet. Under duschen bör
man vrida sig rundt samt frottera bröst,
armar och ben. Fore duschen bör man
icke dricka kallt vatten. Duschen får
icke vara för länge, högst 1 à 2 minuter,
aldrig tills frosskänsla inställer sig.
»Duschbadet», säger en på detta område
mycket erfaren läkare, »bör afbrytas,
då det smakar som bäst.» Efter duschen
tages en lugn promenad. Vid feber bör
man icke använda dusch.
Bad- och kurorter i Sverige:
Bie, Södermanland, vattenkuranstalt
med kneippbad.
Borg, Östergötland, d:o, sommar- och
vinterkurort.
Borgholm, kurort och hafsbad.
Båstad, Skåne, d:o.
Dalarö, Stockholms skärgård, badort.
Djursätra, Västergötland, hälsobrunn
(järnkällor).
Fiskebäckskil, Bohuslän,
hafskuran-stalt.
Fjällnäs, Härjedalen, luftkurort.
Furasund, Stockholms skärgård,
hafs-och gyttjebad.
Grrennaforssa, vid södra stambanan,
järnkälla, medicinska bad.
Helsjön, Västergötland, gyttjebad och
kuranstalt.
Hindås, Västergötland, sanatorium.
Hjo, badanstalt.
Hälsan, Helsingborg, hälsobrunn och
badanstalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
