Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Bakterier—Bakverk.
80
särskilda uppgift och endast sönderdelar
vissa ämnen eller föreningar.
Till skapnaden äro bakterierna
hvarandra ganska olika. Man urskiljer två
hufvudgrupper: de klotformiga, äfven
kallade kocker, samt de stafformiga, eller
baciller. De senare kunna äfven
förekomma krökta och benämnas då
kom-mabaciller och spiriller. Den bakterie,
som åstadkommer asiatisk kolera, är
exempelvis en typisk kommabacill,
medan mjältbrandsbakterien är en lika
ut-utpräglad stafbacill, och den bakterie,
som är upphofvet till återfallsfeber, har
den karaktäristiska spirillformen, d. v. s.
af en spiralvriden tråd. Hos många
bakterier utveckla sig särskilda
fortplantningsceller, sporer, som äro betydligt
motståndskraftigare än moderbakterierna
mot ogynnsamma yttre inflytelser,
hvaraf följer att en desinfektionsprocess, som
förstör bakterierna, mycket väl kan
lämna sporerna vid lif. Bakteriernas
förmåga att uthärda högre och lägre
temperatur är mycket växlande: medan
somliga bakterier dö redan vid en
temperatur af 50—60 grader öfver noll,
kunna andra tåla en värme af ända till 190
grader utan att duka under. I
allmänhet verkar dock stark värme mera
tillintetgörande än stark köld. På denna
erfarenhet har man grundat det under
namnet sterilisering bekanta förfarandet
att genom upphettning till en viss punkt
oskadliggöra sjukdomsalstrande
bakterier, hvilket förfarande mest användes
för att i mjölk döda där möjligen
förefintliga tuberkelbaciller.
Lika nyttiga som många bakterier
äro, lika skadliga äro andra. Till de
senare höra framför allt de, som i
män-nisko- och djurkroppen alstra
smittosamma sjukdomar, hvilkas förstörande
verkan beror ej allenast af bakteriernas
eget förstörelsearbete, utan också på af
dem alstrade giftämnen, toxiner, som
kunna förgifta hela organismen. De
viktigaste sjukdomsalstrande bacillerna äro
tuberkelbacillen, upphofvet till bland
annat den fruktade lungsoten,
tyfusbacillen, kolerabacillen, pestbacillen,
dif-teribacillen, spetälskebacillen,
stel-krampsbacillen, mjältbrandsbacillen,
rotsbacillen o. s. v. Åtskilliga
smittosamma sjukdomar finnas, hvilka med ali
sannolikhet orsakas af bakterier, som
man dock ännu icke lyckats uppdaga.
Sjukdomsbakterierna äro
fruktansvärda fiender, men lyckligtvis kan en frisk,
oförsvagad organism erbjuda dem ett
starkt motstånd, hvilket man tillskrifver
de hvita blodkropparnas förmåga att
oskadliggöra bakterierna. Bästa sättet
att skydda sig mot dessa fiender är
således att genom ett sundt lefnadssätt
bibehålla och stärka kroppens
motståndskraft. Vetenskapen har äfven lämnat
människan kraftiga vapen i kampen mot
de sjukdomsalstrande bakterierna dels
genom påvisande af metoder för deras
tillintetgörande — desinfektion och
sterilisering — och dels genom
förebyggande åtgärder — skyddsympning och
serumbehandling.
Bakverk. Här nedan meddelas ett
antal valda recept till bakelser och
småbröd. Becept till tårtor och kakor
återfinnas längre fram under rubriken Tårtor.
Vill man vid bakning ej använda de
i handeln förekommande jästpulvren,
kan man själf bereda ett sådant af 55
delar renad vinsten (cremor tartari) och
45 delar bikarbonat, som i pulveriseradt
tillstånd blandas väl och förvaras å torrt
ställe.
1. Glasyr d bakverk. Två äggulor
vispas till skum, 12 skedblad florsiktadt
socker lägges i ett fat, äggskummet slås
litet i sänder till sockret och arbetas åt
en led, tills det börjar glänsa. Skulle det
blifva för tjockt, innan det börjar glänsa,
rör man i några droppar rosenvatten. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
