Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Bostäder.
204
syn tagas till förhandenvarande
ekonomiska omständigheter för undvikande
af allt för stor skuldsättning, äfvensom
till den på olika orter olika tillgången
på det ena eller det andra materialet.
Innan arbetet börjar, måste man
uppgöra en plan för den blifvande
byggnaden, lämpad efter ändamålet och
förhållandena. Dylika byggnadsplaner,
närmast afsedda för mindre bemedlade,
erbjudas i rikt urval i det förträffliga,
af grosshandlare Gustaf Carlsson utgifna
arbetet »Svenska allmogehem». I fall
ej tillgångarna medgifva det omedelbara
utförandet af planen, kan man börja
med att utföra den mest oundgängliga
delen af huset, men så att den lätt kan
tillbyggas, utan att bekvämlighet eller
prydlighet behöfva åsidosättas. Att
förena boningshus och
ekonomibyggnader i en och samma länga kan vara
ekonomiskt fördelaktigt, men innebär dock
vissa olägenheter, som kunna väga
ganska tungt i vågskålen, bl. a. den att
eldfaran därigenom väsentligt ökas. Ur
denna senare synpunkt är det
ändamålsenligast att förlägga de olika
byggnaderna på något afstånd från hvarandra,
så att i händelse en eldsolycka inträffar
möjlighet förefinnes att begränsa den
till eldhärden.
Grunden bör göras så solid som
möjligt och bestå af gråsten eller beton.
För grundmurarna gräfvas grafvar till
frostfritt djup. På sluttande berggrund
bör man spränga pallar, så att man ej
riskerar att grunden glider. Ofvanpå
grundmurarna lägges därpå sockeln af
tuktad sten sammanhållen med
cementbruk till minst 50 cm. höjd. Ofvanpå
sockeln lägges ett isoleringslager af
tjärad näfver eller asfaltpapp till
förhindrande af fuktighetens uppträngande i
väggarna. Ofvanpå denna isolering
resas sedan väggarna, vare sig de nu skola
bestå af sten eller trä. Skall källare
inredas under boningshuset, bör grunden
göras solidare och tjockare än annars,
så framt källaren skall bli frostfri. I
allmänhet torde vara billigare att
förlägga källaren särskildt för sig genom
utgräfning i en lämplig kulle, då endast
källarens inre behöfver klädas med en
tunn stenmur och taket mycket väl kan
bestå af ett bjälklag med därofvanpå
lagd jord.
Väggarna böra göras så tjocka och
täta, att de förmå utestänga vinterkylan.
En tegelvägg om en och en half stens
tjocklek brukar härför vara tillräcklig.
Träväggar göras i allmänhet af spåntad
plank, som utvändigt klädes med
panel och invändigt med
förhydnings-papp, hvarpå spikas en inre
panelvägg, så att mellan väggarna finnes
ett luftrum, som betydligt ökar deras
värmeisolerade förmåga. Där
skogstillgången är riklig, brukar man äfven allt
fortfarande uppföra hus af på hvarandra
lagda timmerstockar. Dessa väggar bli
billiga, men måste sammanfogas
synnerligen väl, om de skola bli täta. Alla
träväggar böra på utsidan förses med
ett konserverande eller skyddande
öfverdrag, i förra fallet träolja eller rödfärg,
i senare fallet oljefärg.
Husknutarna på trähus måste förses
med brädlister, hvilka liksom
fönster-och dörrfoder samt taklister te sig
vackrast, när de ej äro försedda med några
krumelurer eller utsirningar.
Knutbrä-derna böra vara ganska breda, likaså
taklistorna, hvaremot fönster- och
dörr-infattningar göra sig bäst, när de äro
måttligt breda.
Fönsteröppningarna böra ej göras för
stora, så att de störa harmonien i det
yttre. Allt för stora fönster ha dessutom
den olägenheten, att de vintertiden lätt
genomsläppa kölden och göra rummen
kalla och otrefliga. De jättefönster,
som särskildt en del villaarkitekter för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
