Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Brännvin—Bränsle.
224
Brännvin får ej tillverkas eller
försäljas utan vederbörligt tillstånd eller
iakttagande af vissa kontrollföreskrifter.
Tillverkningen får endast bedrifvas viss
tid och är belagd med en dryg
tillverk-ningsskatt, för hvars upptagande
tillverkningen öfvervakas af särskilda
kontrollörer. Partihandel med brännvin är
i hufvudsak en fri näring; minsta
till-låtna försäljningsbeloppet är dock 250
liter. Minuthandel med brännvin samt
utskänkning får däremot ej bedrifvas
utan särskildt tillstånd af
kommunalstämma på landet eller stadsfullmäktige
eller allmän rådstuga i stad; i den
senare måste dock de beviljade
rättigheterna öfverlåtas åt ett särskildt inom
staden för ändamålet- bildadt bolag,
hvars vinst på rörelsen hufvudsakligen
tillfaller dels vederbörande kommun,
dels ock landsting och
hushållningssällskap, hvarjämte en del af vinsten skall
afsättas för att användas till främjande af
nykterhet och motarbetande af
drycken-skåpens följder. Vid utminutering är
minsta tillåtna försäljningsbeloppet en liter.
Kommunernas vetorätt i fråga om
utminutering och utskänkning af
brännvin och andra rusdrycker är dock
underkastad den inskränkningen, att
länsstyrelse har befogenhet att under vissa
villkor medgifva rätt till utskänkning å
klubb eller annan förening, hälsobrunn,
badort eller annan kurort å landet samt
å passagerarefartyg eller annan tillfällig
värdshusrörelse.
Sedan hithörande lagstiftning på
1850-talet började reformeras och den
för-därfliga husbehofsbränningen afskaffades,
har förbrukningen af egentliga
spritdrycker betydligt nedgått, såsom
framgår af nedanstående tabell. Den årliga
förbrukningen af brända sprithaltiga
drycker uppskattades per invånare:
år 1829 till 46 liter à 50 %
» 1850 >22 » » i »
år 1856/60 till 8,90 liter à 50 %
» 1861/65 » 11,35 s’ » »
» 1865/70 » 9,50 » » * »
> 1871/75 » 11,80 » » » »
» 1876/80 » 10,10 » » | »
» 1881/85 »8 » » » »
» 1886/90 » 7,1 » » » »
» 1891/94 » 6,6 » » » »
Bränsle. De ämnen, som användas
som bränslematerial, ha det gemensamt,
att de alla innehålla kol och därjämte i
olika proportioner väte och syre,
antingen båda eller blott endera. Ved,
torf, träkol och stenkol innehålla t. ex.
alla tre ämnena, petroleum däremot
endast kol och väte. Ju större kolhalten
är hos bränsle i fast form, desto större
värmeeffekt lämnar det. Af följande
tabell framgår, hvilka temperaturer, som
kunna uppnås med olika
bränslematerial :
Ved, inneh. 20 % vatten 1,150 grader
i> vattenfri ............... 1,200 »
Torf.............................. 1,210 »
Brunkol ........................ 1,300 »
Träkol............................ 1,340 »
Koks ............................ 1,340 s
Stenkol ........................ 1,360 »
Anthracit ..................... 1,360 »
Af denna sammanställning synes, att
kol lämnar en afsevärdt större
värmeeffekt än ved och torf, ett förhållande,
som för öfrigt torde vara en hvar
bekant.
Hvad särskildt beträffar ved, det i vårt
land mest använda bränslet, lämnar
barrved den största värmeeffekten, hvarvid
dock är att märka, att denna ved på
grund af sin oljehalt förbrinner fortare
och därför ställer sig relativt mindre
ekonomisk för t. ex. uppeldning af
bostäder än mera långsamt förbrinnande
ved, t. ex. af björk och ek, som tillåter
längre tid för värmeutstrålning under
förbränningen, medan däremot en stor
del af det värme, som alstras af hastigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
