Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Byggnadsstilar.
237
Interiör af Panteon i Rom i dess nuvarande skick.
Grundlagdt af Augustus. Efter branden återuppfördt af Hadrianus. I det inre uppbära korintiska pelare
af gul marmor en mellanvåning, hvaröfver hvälfver sig kupolen, som är smyckad med kasetter. Höjd och
diameter 43 meter. Upplyses af en enda 9 m. vid lanternin i taket.
kiska stilen, hvarvid den korintiska
pelaren hufvudsakligen kom till
användning. Med den runda hvalfbågens
införande i byggnadskonsten uppstod
äfven det hvälfda eller kupolformade
taket, hvilket sä|rskildt framträdde i det
romerska Panteon. Hos romarna
uppstod äfven basilikan, kännetecknad däraf
att byggnadens inre afdelades genom
pelarrader i s. k. skepp, en byggnadsform,
som sedan hufvudsakligen bibehållit sig
i kyrkoarkitekturen.
I den bysantinska stilen sammansmälte
basilikaformen med hvalfbyggnaden.
Denna stil fick sitt mest karaktäristiska
uttryck i den ännu i behåll varande
Sofiakyrkan i Konstantinopel. En
modifikation af den bysantinska
arkitekturen uppstod i den ryska byggnadsstilen,
som jämte kupolformen äfven upptog
orientaliska motiv, hufvudsakligen
kännetecknade af de egendomliga, om
muhammedanska minareter påminnande
och af mer eller mindre lökformiga
kupoler krönta tornen.
Den romerska stilen behärskade väs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
