Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Dan ssjuJca—Da tumvisare.
266
der ryckande eller slängande rörelser i
dessa-, hvaremot benen äro mindre
utsatta. I svåra fall deltaga äfven
bål-musklerna-, hela kroppen rycker och den
sjuke kan ej hålla sig stilla ett
ögonblick.
Det viktigaste vid sjukdomens
behandling är stillhet och lugn. Den sjuke
bör ej utsättas för några
ansträngningar vare sig af kroppslig eller andlig
art och i synnerhet noga skyddas för
alla sinnesrörelser, som särskildt äro
ägnade att förvärra sjukdomen. Några
specifika läkemedel finnas icke, dock
kunna stärkande medel, såsom järn- och
arsenikpreparat, vara af nytta i sådana
fall, där fysisk svaghet ligger till grund
för sjukdomen, och i allmänhet för att
stärka kroppens motståndskraft.
Lindrigare fall kunna, under förutsättning
af hvila och stillhet, botas på några
veckor, svårare kunna däremot draga ut
månader, ja, ända till ett år och
däröfver. Blott i särdeles svåra fall kan
sjukdomen leda till döden. Efter en
öfvervunnen danssjuka bör försiktighet
iakttagas, enär sjukdomen lätt
återkommer vid minsta anledning. Skolbarn,
som lida af danssjuka, böra genast
tagas ur skolan, dels för att komma i
stillhet och besparas alla sinnesrörelser och
dels för att ej riskera, att kamraterna
genom efterapningsdrift angripas af
sjukdomen.
Datumvisare. Det- finnes åtskilliga
metoder att taga reda på, å hvilken
veckodag ett visst datum infaller. För
enkelhet, bekvämlighet och tillförlitlighet
utmärka sig nedanstående tabeller, med
hvilka man kan räkna ut veckodagarna
allt ifrån vår tidräknings början ända
till hur långt fram i tiden som helst,
ehuru här gränsen satts till år 3000.
För att finna veckodagen går man
tillväga på följande sätt. I tab. I a upp-
letar man årtalets ordningssiffra i seklet
(t. ex. 11 för år 1911). Därefter ser
man efter i tab. I b, hvilken bokstaf
som står i vederbörande månadskolumn
på samma rad. För januari och februari
månader är att skilja på vanliga år och
skottår, som ha olika kolumner. I
årtalstabellen äro skottåren utmärkta med
fetstil, hvarvid dock bör ihågkommas, att
under det enligt gamla stilen alla år,
som sluta med 00, äro skottår, äro
enligt nya stilen, som i vårt land infördes
1701, endast de af dessa år, hvilkas två
första siffror kunna delas med 4, skottår.
Åren 1600, 2000 och 2400 äro t. ex.
skottår, men icke 1900, 2100, 2200,
2300 o. s. v.
Därefter nppletas uti tab. II under
det ifrågakommande århundradet en
siffra, som adderas till månadsdagen.
Med tillhjälp af denna »korrigerade
månadsdag» och den ur tab. I erhållna
bokstafven uppletar man i tab. III den
sökta veckodagen på så sätt, att man
först i tab. III a ser efter, på hvilken
rad den korrigerade månadsdagen står,
och därpå i tab. III b uppsöker den
veckodag, som står på samma rad under den
från tab. I erhållna bokstafven.
Tabellernas begagnande torde bäst
förtydligas af ett par exempel. Vi vilja
t. ex. veta, på hvilken veckodag Gustaf
Vasa dog. Han afled den 29 september
1560, således under det den gamla stilen
rådde. Vi uppsöka nu först i tab. I a
siffran 60, som befinnes stå i 6:te raden.
I motsvarande rad i tab. I b finna vi
att september har bokstafven u.
Därefter uppsöka vi i tab. II
århundradesiffran 15 och finna, att under den står
i gamla stilens rad siffran 1, som vi
addera till datumsiffran 29. Den
korrigerade månadsdagen blir således 30,
hvilken siffra vi finna i 2:dra raden i
tab. III a. Motsvarande rad i tab. III
b under bokstafven u utvisar en söndag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
