Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Dräkt—Drömmar.
304
ljusgrönt, högrödt, mörkrödt och
ljusblått samt slutligen svart, hvars
förmåga att absorbera värmestrålar är mer
än dubbelt så stor som den hvita
färgens. Härpå beror att man om
sommaren, då solvärmet är störst,
företrädesvis begagnar ljusa dräkter och helst
undviker svarta, som genom sin
värmeab-sorberande förmåga kunna blifva rent
af obehagliga att bära en varm
sommardag, äfven om de i sig själfva ej äro
öfver höfvan tjocka eller tunga.
Vid valet af tyger till dräkt bör man,
förutom de nu nämnda synpunkterna,
äfven taga hänsyn till huruvida tygets
färg och utseende passar till bäraren
eller bärarinnan. Härvid är i allmänhet
att iakttaga, att hvitt gör figuren
fylligare, svart däremot smärtare. På
längden randade tyger åstadkomma samma
effekt som svart, om ränderna ej äro för
breda, hvaremot tvärrandiga och rutiga
mönster öka intrycket af bredd och
således ej ägna sig för fylliga, korpulenta
personer. I fråga om färger måste
valet rätta sig efter reglerna för färgernas
frändskapsförhållande. I första rummet
har man sålunda att taga hänsyn till
hyn och färgen på håret. En färg, som
kläder en svarthårig och mörkhyad
person utmärkt, kan i hög grad misskläda
en blond och tvärtom. Såsom en ali
män regel kan härvidlag gälla, att för
brunetter passa gula och röda färger
bäst, medan blått och ljusgrönt äro
lämpligast för blondiner såsom varande
komplementärfärger till hyns grundton.
Svart och hvitt, som ju strängt taget
icke kunna kallas färger i egentlig
mening, äro i berörda afseende mera
indifferenta och kunna i allmänhet med
fördel bäras af både brunetta och blonda
personer, dock är att märka, det en
mycket blek hy samt hvitt hår bli ännu
blekare och hvitare mot en hvit dräkt.
Med färgerna sammanhänger en annan
omständighet, som ej bör lämnas
obeaktad. Vissa färgämnen, som användes
vid färgningen af tyger, äro nämligen
giftiga och kunna därför framkalla
hudutslag och förgiftningssymtom af ganska
allvarlig art. I synnerhet bör man vara
försiktig vid valet af gröna tyger, som
ej sällan innehålla arsenik.
I fråga om val af dräkter för särskilda
tillfällen och hvad därmed
sammanhänger hänvisas till artikeln God ton.
Dräktighetstiden hos våra
vanligaste husdjur är i medeltal följande:
ston 334 dagar,
kor 285 »
får 147 »
svin 120 >
get 150
hund 61 >
katt 55 »
Dränering (se Jordbruk.)
Drömmar. Ehuru den egentliga
hjärnverksamheten hvilar under sömnen,
som är att betrakta såsom ett tillstånd
närmande sig medvetslöshet, så visa
dock drömmarna, att hjärnans
verksamhet icke är fullkomligt afstannad.
Angående drömmarnas natur och orsaker
ha många olika åsikter uttalats. Mest
lutar man numera åt den åsikten, att
de framkallas ytterst af fysiologiska
orsaker, såsom rubbningar i blodomloppet,
nervsystemet, matsmältningen o. s. v.
En fullt frisk människa, som för ett
hygieniskt lefnadssätt, drömmer sällan.
Däremot åtföljas en mängd
sjukdomstillstånd af tätt upprepade drömmar,
ofta af plågsam art (s. k. marridt).
Dylika drömmar bruka också i regeln
inställa sig efter magens öfverlastande
med mat eller efter förtärandet af
otjänlig, svårsmält föda. De nämnda
orsakerna utöfva en mer eller mindre
intensiv retning på vissa delar af hjärnan,
som därigenom försättas i verksamhet
och förarbeta antingen direkta intryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
