Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Eldsläckning.
358
proc. soda, 6,6 proc. vattenglas och 22,4
proc. vatten, hvarefter flaskorna väl
korkas, så att innehållet ej afdunstar, och
placeras på lämpliga ställen, där de i
fall af behof genast kunna vara till
hands. Ett godt eldsläckningsvatten att
begagna för assuranssprutor erhåller man
genom att lösa 20 delar klorkalium och
5 delar koksalt i 75 delar vatten.
Ej få eldsolyckor orsakas af
exploderande fotogen- eller gasoljelampor.
Dylika eldsvådetillbnd äro synnerligen
farliga därför att oftast den utrinnande
oljan antändes och i regeln ej låter
släcka sig med vatten. Man har för
dylika fall rekommenderat mjölk som
släckningsmedel. Säkrare torde dock vara
att använda sand, aska e. d., som hälles
öfver elden, eller ock att kasta öfver
den filtar, täcken e. d., hvarigenom den
lätt kan kväfvas, innan den vunnit
någon spridning. I detta sammanhang
torde böra påpekas, att de flesta
lamp-explosioner framkallas af oförsiktighet
eller vårdslöshet. En rätt vanlig
anledning är bristande rengöring af
brännaren. Genom i denna nedfallande
vekrester, som småningom mättas med
af-dunstande olja, bildas ett brännbart
lager nere i brännaren, till hvilket elden
lätt sprider sig från lamplågan. Genom
den starka upphettningen inuti
brännaren förvandlas en del af oljan i det
inunder varande oljehuset till gas, som
i sin ordning antändes och spränger
oljehuset. Ibland föranledes explosionen
af ett förvändt sätt att släcka lampan,
i det man utan att skrufva ned lågan
blåser rakt ned i glaset och på så sätt
pressar lågan ned i brännaren. Skall
man blåsa ut en lampa, skrufvas lågan
ned, hvarpå man blåser ett kraftigt tag
tvärs öfver glasets öfre öppning.
Vid explosioner händer det ganska
ofta, att i närheten varande personers
kläder jämväl antändas, något som äf-
ven kan inträffa af andra anledningar.
Särskildt är kvinnodräkten på grund af
materialets beskaffenhet och formen
utsatt för denna risk. Vanligen plägar
bärarinnan i ett dylikt ögonblick totalt
tappa besinningen och rusa blindt i väg,
hvarvid luftdraget ger elden ännu mera
näring. Enda sättet att släcka elden i
dylika fall är att kasta sig omkull på
golfvet eller marken, rulla sig omkring
och genom att svepa kläderna intill
kroppen söka kväfva elden, hvilket, om
det utföres med en smula besinning,
äfven i de flesta fall lyckas. Finnes
någon person till hands, som kan hjälpa
till genom att svepa täcken, filtar,
klädespersedlar o. d. kring den i fara stadda,
så mycket bättre. Olyckor af detta slag
behöfde ej så ofta förekomma, om folk
i allmänhet redan tidigt gjordes
förtrogna med sättet att gå till väga.
Dylik undervisning borde lämnas redan i
skolan.
Vid eldsvådetillbud i hemmen är det
mycket ofta gardinerna, som först
antändas. Bäst är att genast rycka ned
dem, hastigt maka hop dem på golfvet
och kasta något öfver, så att elden
kväf-ves. Har man en sopborste med långt,
skaft" samt vatten till hands, kan man
äfven direkt släcka elden genom att
doppa borsten i vattnet och bestänka
de brinnande gardinerna. Om
impregnering af gardiner se Eldfärg.
Soteld är i allmänhet ej farlig annat
än när den kan föranleda gnistors
nedfallande på ett brännbart tak. Den
släckes genom att beröfva elden luft
antingen genom att tilltäppa
skorstenens öfre öppning med en plåt eller
genom att under skorstenen påtända svafvel.
Ett slag af eldsolyckor, som
visserligen icke hota människorna så direkt,
som när eldshemsökelsen drabbar deras
bostäder, men dock kunna blifva
kännbara nog i ekonomiskt afseende, äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
