Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38S
Feber—Fideikommiss.
384
Fattigvård skall lämnas af det
fattigvårdssamhälle, inom hvilket den
behöfvande är bosatt, men fattigvårdstungan
drabbar i sista hand det samhälle, där
ban har hemortsrätt, d. v. s. är eller
bort vara mantalsskrifven. Se
Hemortsrätt.
Feber är aldrig en själfständig
sjukdom utan blott ett fenomen eller
symtom, som uppträder i förening med oeb
såsom följd af någon sjukdom. Särskildt
äro infektionssjukdomarna åtföljda af
utpräglad feber, men äfven i en hel del
andra sjukdomar kan feber förekomma,
t. ex. vid magkatarr oeh mera
betydande yttre skador; den egentliga sårfebern
(se detta ord!) är en sak för sig och
beroende på infektion.
Feberns allmänna kännetecken äro hög
kroppstemperatur, ökad omsättning,
påskyndad puls, kort och häftig andedräkt,
minskade afsöndringar. Stundom är äfven
hjärnverksamheten störd och yrsel
(delirium) inställer sig. Fysiologiskt sedt är
febern ingenting annat än ett uttryck
för eller en återspegling af organismens
kamp mot sjukdomen. Ett feberanfall
börjar alltid med svagare eller starkare
frysningar, frosskakning, hufvudvärk,
mattighet och aptitlöshet. Snart stiger
äfven kroppsvärmen öfver det normala.
Lindrig kallas febern, då temperaturen
håller sig blott en eller två grader
öfver normaltemperaturen, d. v. s. vid
omkring 38 — 39 grader, vid stark feber går
temperaturen upp till 40—41 grader;
stiger den därutöfver, brukar fara för
lifvet föreligga. Den påskyndade
hjärtverksamheten yttrar sig i snabbare
pulsslag, ända till 120—140 i minuten. Vid
gynnsamt förlopp brytes vanligen
feberanfallet, då det nått sin höjd, med
inträdande af ymnig svettning och sjunkande
kroppstemperatur, den s. k. krisen;
stundom åter går febern endast långsamt
tillbaka. Feberanfall, som återkomma
med feberfria mellantider, kallas
intermittenta, och febrar, som under vissa
delar af dygnet äro lindrigare,
remit-tenta.
Febermedel, eller feberstillande
medel, kallas vissa läkemedel, som ha
egenskapen att verka nedsättande på den
abnormt stegrade kroppstemperaturen
under febrar. Hit hör i främsta rummet
det sedan gammalt använda kinasaltet
eller kininet samt de i nyare tid
tillkomna antipyrin, antifebrin, fenacetin
och salicylsyradt natron.
Febertermometer, ett instrument,
som användes för mätning af
kroppstemperaturen. Det utgöres af ett
glasrör, innehållande en kvicksilfverpelare,
som jämte en graderad skala är
innesluten i ett något större glasrör. Vid
mätningen införes instrumentet i
ändtarmsöppningen och får kvarblifva där cirka
10 minuter, hvarefter det uttages och
afläses. Före hvarje begagnande måste
instrumentet knackas inuti handen, så
att kvicksilfverpelaren sjunker till eller
under den normala kroppstemperaturen,
som ligger vid omkring + 37 grader.
Fettsot (se Korpulens.)
Fickur (se Ur.)
Fideikommiss. Med fideikommiss eller
rättare fideikommisstiftelse förstås et-t
testarnentariskt förordnande att visa fast
eller lös egendom skall i viss ordning
tillträdas af vissa, af testamentsgifvaren
härtill utsedda personer samt odelad och
oförminskad nyttjas och begagnas under
de villkor testamentet bestämmer.
Afser fideikommisstiftelsen att bibehålla
egendom inom en viss släkt, kallas
stiftelsen familjefideikommiss.
Numera är rätten att upprätta
fideikommisstiftelse så till vida inskränkt
som ingen, hvilken genom dylik stiftelse
bortgifver fast egendom, äger befogenhet
att, beträffande villkoren för dess
förvaltning, sträcka sitt förordnande längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
